Start Utvecklingsstrategi Markanvändning Hänsyn Miljökonsekvensbeskrivning Riktlinjer för bebyggelse Dokument Karta

Härjedalens digitala översiktsplan -

Samrådshandling

I översiktsplanen ska kommunen redovisa grunddragen i den avsedda mark- och vattenanvändningen, vilken hänsyn som ska tas till allmänna intressen och hur man tänker tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Av planen ska också framgå hur kommunen tänker ta hänsyn till nationella och regionala mål planer och program av betydelse för hållbar utveckling. I planen ska också redovisas sådana områden i strandnära lägen som kommunen anser är lämpliga för landsbygdsutveckling och där dispens från strandskyddet därför bör kunna ges. En Översiktsplan ska fungera om en länk mellan politiken, tjänstemännen och framförallt medborgarna. Medborgarna ska genom översiktsplan få en tydlig och lättförståelig bild av hur kommunen är tänkt utvecklas. Översiktsplanen ska också fungera som ett beslutsunderlag vid handläggning.

Härjedalens kommun bildades 1974. Den är till ytan en av Sveriges största kommuner. Kommunen som i stort sammanfaller med landskapet Härjedalen är utsträckt i riktningen sydost-nordväst med drygt 18 mil från den östligaste till den västligaste punkten.

Genom regionalpolitiska åtgärder och genom den turistiska expansionen fick Härjedalen kommun en positiv befolkningstrenden under 1970-talet. Under 1990-talet minskade folkmängden med ca 1000 personer. I dagsläget beräknas det vara drygt 10 000 invånare. Den vikande folkmängden är ett problem liksom i många andra glesbygdskommuner. Dock visar statistiken i vissa delar av kommunen på en positiv befolkningsutveckling mestadels knuten till de orterna med besöksnäring. Den ojämna demografin är ett bestående problem, då andelen äldre är stor.

I Funäsfjällen samt i Lofsdalen och Vemdalen är turismen basen för sysselsättningen. Servicenäringar och den offentliga verksamheten är här dimensionerade för ett befolkningstal som vida överstiger de som är bofasta.

Mot öster avtar turismens betydelse och en kombination av industri, skogs- och jordbruk samt till viss del även tjänsteföretag, blivit basen för sysselsättningen.

Rennäringen inom fyra samebyar berör också stora delar av kommunen.

Samhällsservicen är förhållandevis väl utbyggd. Kommunens huvudförvaltning är förlagd till Sveg, i orterna Funäsdalen, Hede och Ytterhogdal finns lokalkontor med kommunal bemanning.

De som bor i kommunen har tillgång till rikliga möjligheter till rekreation genom både mångfalden av anläggningar men också närheten till naturomgivningar. Flera högklassiga alpinanläggningar, längdskidåkningsspår och idrottsanläggningar finns inom kommunen.

I kommunen finns ett rikt kulturutbud med musik, teaterverksamhet och hembygdsföreningar. Kommunen har också ett eget museum, Härjedalens Fjällmuseum.

Turismen har successivt ökat och har nu en stor betydelse, eventuellt en avgörande betydelse för alla som bor och lever i Härjedalen. Den skapar sysselsättning och är en förutsättning för ett i övrigt fungerande samhälle med skolor, barnomsorg, vård, affärer, post och andra viktiga samhällsfunktioner.

Utvecklings strategi

Markanvändning

Hänsyn

Miljökonsekvensbeskrivning

Riktlinjer för bebyggelse

Utvecklingsstrategi

Utvecklingsstrategi

11 000 Invånare till år 2030 är Härjedalens kommuns övergripande mål, detta kommer att genomsyra hela översiktsplanen för att skapa ett samlat förhållningsätt, till de olika ställningstaganden och framtidsplaner som kommunen behandlar i denna plan. Den övergripande utvecklingsstrategin visar samspelet och förhållningsätt till regionen och till grannkommunerna för att främja ett hållbart och jämställt samhälle. Utvecklingsstrategin ska bidra till att på sikt nå målet av 11 000 invånare under denna planperiod som sträcker sig till år 2030.

De grundläggande syftet med en översiktsplan är att redovisa kommunens planerade mark- och vattenanvändningen. De större förändringarna av mark- och vattenanvändningen är redovisade i fördjupade översiktsplaner, tematiska tillägg och planprogram. Dessa planer är inte rättsligt bindande liksom den kommunomfattande översiktsplanen. De fördjupande översiktsplanerna, tematiskt tilläggen samt planprogrammen har tidigare antagits av kommunfullmäktige och ingår därför som delar av denna översiktsplan. Avsedd markanvändning samt särskilda riktlinjer och rekommendationer återfinns i respektive plan. Som underlag till denna översiktsplan ligger Länsstyrelsen Jämtlands läns rapport Aktuellt underlag för översiktsplanering. Kommunen kommer i denna översiktsplan att ta ställning och förhålla sig till nationella och regionala mål samt styrdokument.

Fyra teman – Mål 11 000 invånare år 2030

Material från SCB:s medborgarundersökning hösten 2016, har används som arbetsmaterial och lagt grunden till utvecklingsstrategin. Genom medborgarundersökningen framkom vad medborgarna vill förändra och utveckla. Sammantaget var tre fokusområden dominerande i frågan om vad kommunen ytterligare kan utveckla för att bli än mer attraktiv.

Kommunikationer, boende och arbetsmöjligheter var de tre teman som medborgarna uttryckte, att de vill utveckla och förbättra för att trivas än bättre i kommunen. Dessa tre teman har därför blivit grundpelarna i denna översiktsplan, kommunen anser att de spelar en avgörande roll i att nå målet. Med det menas då att kommunikationer, bostäder och arbetsmöjligheter kommer vara i fokus för denna plan, det är genom dessa kommunen avser öka inflyttningen till kommunen samt bibehålla den befintliga befolkningen. Det fjärde temat av kommunen utvecklingsstrategi består av natur, rekreation och friluftsliv. Detta är en av kommunens mest uppskattade och högst värderade kvalitéer. Närheten till natur, rekreation och friluftsliv ser kommunen som en nyckelfaktor för att nå målet.

Kommunikationer ska stärkas och utvecklas såväl inom kommunen, som tillgängligheten till kommunen, detta syftar till att öka attraktiviteten för befintliga och nya medborgare samt företag. Kommunens fortsatta avsikt är att bibehålla en god service inom kommunen och satsa där det växer. Kommunen anser att kommunala riktade satsningar i allt för många orter, under samma planperiod kan urholka kvaliteten och motverkar kommunens ställda mål. För att arbeta med utvecklingen av bostäder och arbetsmöjligheter anser kommunen att inom orterna med samhällsservice ska en blandning av funktioner, arbetsmöjligheter och utbud fortsätta utvecklas, liksom möjlighet till bostäder med olika storlekar och upplåtelseformer. Med samhällsservice menas då, orter med kommunal service så som skola och omsorg. Det orter som inte definieras som orter med samhällsservice benämnas som landsbygd i denna översiktsplan.

Ställningstaganden

Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, för medborgare och näringslivet i hela landet. Region Jämtland Härjedalen har gällande dessa frågor två styrande dokument, i form av länstransportplanen 2010-2021 samt ett regionalt trafikförsörjningsprogram 2016-2020. Dessa dokument samt den regionala utvecklingsstrategin kommer influera kommunens fortsatta arbete på lokal nivå.

Kommunen har en antagen bostadsförsörjningsplan och beslut har fattats om att tillväxtavdelningen ska utarbeta en befolkningsutvecklingsstrategi.

Kommunen har i denna översiktsplangjort bedömningen att följande orter benämns som orter med samhällsservice enligt definitionen ovan. Bruksvallarna, Funäsdalen, Hede, Vemdalen, Lofsdalen, Sveg, Lillhärdal, och Ytterhogdal. Resterande orter, byar och områden redovisas i denna översiktsplan som landsbygd.

Härjedalens kommun har stora och unika naturområden. Naturen spela en viktig roll för både kommunens medborgare och besökare. Härjedalens fjäll, skog och vattendrag utgör för många medborgare och företag en möjlighet till försörjning. Det är också denna natur som utmärker kommunen och sätter den på kartan. Medborgare och besökare använder till stor del naturen för rekreation, socialt umgänge och för att knyta an till historia och kultur. Genom naturen skapas en platsidentitet som utgör trygghet, igenkännande och välmående.

Härjedalens kommun är till ytan stor och delar gränser med ett flertal kommuner och Norge. Att jobba med samverkan över kommungränser, ser kommunen som en avgörande faktor för att gynna vidare utveckling och inflyttning. De viktigaste områden där samverkan sker, anser kommunen vara kommunikation och tillgänglighet samt grundläggande samhällsservice.

Från årsskiftet 2019 har Härjedalen och Bergs kommun inlett ett samarbete med en gemensam Miljö och bygg avdelning. Syftet med denna sammanslagning är att skapa en robust organisation som kan möta framtidens utmaningar och behov.

För Härjedalens kommun innebär arbete med hållbar utveckling om att värna de befintliga miljöerna samtidigt som de sker en utveckling och exploatering av kommunens mark och vatten. Viktiga aspekter i kommunen blir, vilka miljöer som helt ska undantas från exploatering och vilka miljöer som klarar en exploatering, samt till vilken grad dessa miljöer ska exploateras. Kommunen är till stor del täkt med olika riks-och allmänintressen som värnar om miljöer och ställer krav på exploatering.

Arbetet med hållbar utveckling sker på flera olika nivåer genom planeringsprocessen och nära dialoger förs mellan parter för att säkerställa att hållbar utveckling beaktas. Sammanfattningsvis är arbetet med hållbar utveckling i Härjedalens kommun precis vad begreppet antyder, hur kommunen på ett hållbart sätt kan utvecklas, utan att förstöra de unika miljöer och kvalitéer som finns idag. Detta leder till att det nationella generationsmålet blir en naturlig del av såväl planering som handläggning inom kommunen. För att ytterligare säkra att kommunens arbete med hållbar utveckling sker på ett effektivt och kommunövergripande sätt, avser kommunen att utarbeta en enskild klimatstrategi utifrån länsstyrelsens klimat- och energistrategi samt RUS.

Kommunen strävar efter att på bästa sätt beakta med de nationella och regionala miljömålen som kan anses relevanta för kommunen. Av de 16 nationella miljömålen avser kommunen att särskilt arbeta med tre av dessa på lokal nivå. De nationella målen är också antagna som mål på regional nivå, med vissa undantag och vidare preciseringar, Jämtlands län har i sina regionala miljömål fokuserat på sju mål av de 16 nationella miljömålen. Kommunen har med tre av dessa i sina ställningstaganden. De tre målen kommunen valt att arbeta med på lokal nivå, är också prioriterade mål på regional nivå.

Kommunen avser att arbeta för allas lika rätt, det ska inte finns skillnader i bemötande eller arbetsmöjligheter på grund av kön, etnicitet eller sexuell läggning. Gällande samhällsutvecklingen avser kommunen att uppföra riktlinjer kring hur jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv ska beaktas i den fysiska planeringen.

En frisk befolkning lägger grunden för ett välmående samhälle och en god samhällsekonomi. Därför är ett gott folkhälsoarbete viktigt för utveckling och välbefinnande både för samhället och individen. Folkhälsoarbetet ska utgå ifrån där alla i samhället är inkluderade oavsett genus, ålder, nationalitet, religion, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning och socioekonomisk situation.

Kommunen har ett Folkhälso- och trygghetsråd som träffas regelbundet, syftet är att lyfta folkhälsofrågor inom hälsa, brotts-, drogförebyggande och trygghetsfrågor. I rådet ingår utöver kommunens förvaltningschefer, tjänstemän och politiker även nyckelpersoner från kyrkan, Regionens hälsocentraler samt polisen.

Kommunen har en folkhälsoplan som gäller 2018-2020 där frågor gällande folkhälsa berörs.

Medborgardialoger ökar medborgarinflytande och därmed hänsynen till den lokala miljön. Dialogen blir ett viktigt komplement till den representativa demokratin, medborgarnas kunskaper och erfarenheter kan bidra till ett bättre beslutsunderlag. Genom användandet av medborgardialoger stärks den demokratiska processen.

I framtagandet av denna översiktsplan genomfördares en medborgardialog med speciellt fokus på ungdomar. Resultatet av denna styrker till stor del att de fyra teman som valt ut baserat på materialet från SCB:s medborgarundersökning 2016, även är av intresse för Härjedalens kommuns ungdomar. Material från SCB:s medborgarundersökning hösten 2016 har också legat till grund för översiktsplanen. Kommunen har som ambition att fortsatt utveckla sitt arbete med medborgadialoger i planeringsprocesser.

Härjedalens kommun (Herjedaelïen tjïelte) ingår i förvaltningsområde för samiska sedan 2010. I februari år 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Effekterna av minoritetspolitiken följs upp inom tre delområden:

Diskriminering och utsatthet: Att ge skydd åt de nationella minoriteterna innebär att diskriminering på grund av etnicitet eller tillhörighet till nationell minoritet ska bekämpas och att de nationella minoriteterna ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor. Enligt ramkonventionens bestämmelser har Sverige åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att inom alla områden av det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet främja fullständig och effektiv jämlikhet mellan personer som tillhör en nationell minoritet och personer som tillhör majoritetsbefolkningen. Samhället ska därför motverka missgynnande och utsatthet av de nationella minoriteterna.

Inflytande och delaktighet: Att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande innebär att formerna för samråd ska förbättras och de nationella minoriteter ska ges reellt inflytande i frågor som berör dem. Politiskt deltagande ska uppmuntras. Utarbetande av olika former för inflytande inom de nationella minoriteterna bör främjas. Det kan t.ex. handla om deltagande i olika brukarråd eller andra samverkansfora. Kvinnors och ungas deltagande ska främjas. De nationella minoriteterna ska ges tillgång till olika nationella, regionala och lokala dialogforum på likvärdiga villkor som majoritetsföreträdare. Strukturella hinder mot inflytande ska, så långt det är möjligt, undanröjas.

Språk och kulturell identitet: Att stödja de nationella minoritetsspråken så att de hålls levande innebär att de nationella minoriteterna ska ges möjligheter att tillägna sig, bruka och utveckla sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet. De nationella minoriteterna ska kunna överföra sitt minoritetsspråk och sin kultur till nästa generation. De nationella minoritetsspråken, som utgör en del av det svenska kulturarvet, ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige.

Markanvändning

I detta avsnitt av översiktsplanen kommer kommunens planerade och pågående mark- och vattenanvändning att redovisas. Detta enligt plan- och bygglagens 3 kap. där syftet och innehållet av en översiktsplan fastställs. I denna översiktsplan föreslås inga ny exploateringsanspråk. I kommunen finns ett antal fördjupade översiktsplaner som redovisar mark- och vattenanvändningen.

Nationella miljömål utgör en viktig aspekt i den planerade mark och vattenanvändningen inom kommunen, centrala mål för de avsnitten gällande natur och landskap, orter med samhällsservice samt landsbygd är god bebyggd miljö samt storslagen fjällmiljö.

Kommunal markpolitik

En god mark- och planeringsberedskap ger kommunen en bättre möjlighet att utvecklas efter de behov och den efterfrågan som finns. Kommunens ställda mål om att öka befolkningsantalet har också stark koppling till att kunna erbjuda lämplig mark för bostadsändamål och annan samhällsservice som till exempels skola och barnomsorg. Det finns i dagsläget också ett intresse från näringslivet att etablera olika verksamheter inom kommunen, även detta kräver att kommunen kan erbjuda attraktiv mark.

I de orter som domineras av besöksnäring, finns en problematik gällande kommunens möjligheter att tillskapa permanentboende. I dessa orter finns ett starkt kommersiellt intresse, som ofta resulterar i fokus på besöksnäring och fritidshusbebyggelse. Kommunen har som i ett led att förebygga detta, inlett en process för att köpa statlig mark i Bruksvallarna samt Ljusnedal.

Ställningstagande:

Natur och landskap

I Härjedalens kommun finns många områden med vacker och storslagen natur. Inom kommunen finns både vidsträckta fjällområden, myllrande våtmarker och djupa skogar. Dessa miljöer har stor betydelse för den biologiska mångfalden, och används också flitigt för friluftsliv och rekreation, både av kommunens medborgare och besöksnäringen.

I Härjedalens kommun omfattas stora delar av dessa områden av olika typer av redan existerande skydd. En stor del av kommunens yta är bland annat avsatt i kultur- och naturreservat, nationalpark och Natura 2000-område. Dessutom har stora delar av fjällområdet i kommunen en status av riksintresse för rennäring, rörligt friluftsliv och turism samt naturvård.

Det finns flertalet bevarandevärda kulturmiljöer inom kommunen, en del är utsatta som riksintressen, andra är av lokalintresse och vissa är ännu inte upptäckta. De ovannämnda miljöerna kommer närmare att redovisas under avsnittet hänsyn, därmed är de inte redovisade i kartmaterialet tillhörande markanvändning. Kommunen anser att det både inom orter med samhällsservice och på landsbygden finns områden med natur och landskapsvärden som måste beaktas och till viss del bevaras. Nedan redovisas särskilda aspekter kommunen arbetar med.

Fjällen är ur ett nationellt och internationellt perspektiv ett värdefullt natur- och kulturlandskap med mycket höga upplevelsevärden. Miljökvalitetsmålet ” storlagen fjällmiljö” omfattar hela fjällområden. För att målet ska kunna nås krävs att dessa miljöer skyddas och efterhålls på ett passande sätt. Fortsatt bete är exempel på en viktig förutsättning för att upprätthålla landskapets unika värden. Verksamheter och ingrepp som påverkar fjällområdet är vägar, byggnader, besöksnäring rennäring och terrängfordon.

Ställningstagande:

Tätortsnära rekreation

Att bevara gröna passager inom den bebyggda miljön är ett viktigt steg för att kunna utveckla och bevara ett tillgängligt friluftsliv samt bibehålla en god bebyggd miljö. Närhet till natur fyller en viktig funktion för skola och förskoleverksamhet samt är även en viktig aspekt när det kommer till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Det tillgängliga friluftslivet spelar även en stor roll för besöksnäringen, men även för den bofasta befolkningen, vilket en medborgardialog som ägde rum på ungdomsdemokratidagen hösten 2018 påvisade. Genom dialogen framkom att kommunens ungdomar tenderar att värdesätta natur och rekreation högt i deras vardag.

Att säkra tillgången till bostadsnära natur omfattar tre aspekter som alltid bör beaktas i den fysiska planeringen. Dessa tre aspekter är:

Tillgång – den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör.

Nåbarhet – den faktiska och upplevda tillgängligheten till denna natur.

Kvalitet– den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden.

I kommunen finns områden både inom och utom områden med fördjupad översiktsplan, som bedöms som viktiga för den tätortsnära rekreationen, så som områden med motions- och tävlingsspår delvis med belysning och områden som används i förskolan och skolans pedagogiska verksamhet. Kommunen anser att markanvändningen inom dessa områden även fortsättningsvis i huvudsak ska vara skogsbruk och friluftsliv. Endast byggnader och anläggningar för rekreationsintressen bör tillkomma. Anläggningar eller åtgärder inom eller i anslutning till dessa områden som kan försämra områdets egenskaper som friluftslivsområden bör undvikas. Skogsbruket bör så långt det är möjligt inom ramen för hänsynsreglerna vara aktsamma om anläggningar och dess närmaste omgivning. Innan skogsbruksåtgärder vidtas bör samråd ske med anläggningarnas huvudman.

Ställningstagande:

Kulturmiljöprogram

Kommunen har ett upprättat Kulturmiljöprogram vars mål är att bidra till en långsiktig hållbar användning av kulturmiljöer och en positiv samhällsutveckling i kommunen. Kulturmiljöprogrammet är ett kunskaps- och planerings-underlag i kommuns strategiska arbete. Vidare ska programmet bidra till att den lokala identiteten stärks.

I kulturmiljöprogrammet behandlas flertalet kulturmiljöer inom kommunen, programmet ska också fungera vägledande i miljöer som inte tidigare har utretts. De miljöer som behandlas i kulturmiljöprogrammet är alltså inte de enda bevarandevärda kulturmiljöer som finns inom kommunen, fler miljöer finns och bör beaktas i kommande lovärenden. Där av sker en bedömning med hjälp av kommunantikvarien eller i förekommande fall annan expertis, för att se till lämpliga åtgärder i varje enskilt fall. Läs även under Kap. 3 ”Hänsyn” -Övriga allmänna intressen.

Ställningstagande:

Orter med samhällsservice

Orter med samhällsservice och Fördjupade översiktslaner

De orter som i denna översiktsplan benämns som orter med samhällsservice är följande, Bruksvallarna, Funäsdalen, Hede, Vemdalen, Lofsdalen, Sveg, Lillhärdal och Ytterhogdal. Definitionen för orter med samhällsservice inom denna plan är orter med kommunal service, så som skola och omsorg. Majoriteten av kommunens befolkning är bosatta inom någon av dessa orter.

Dessa orter kommer att behandlas separat för att närmare se till den planerade mark- och vattenanvändningen. Beskrivningarna ska ses om nulägesbeskrivningar. De tidigare antagna fördjupade översiktsplanerna Ramundberget- Bruksvallarna- Mittådalen-Messlingen, Funäsdalen- Ljusnedal området, östra Sveg, Vemdalen-Björnrike området, samt Lofsdalen- Glöte- området ligger till grund för markanvändningen, inga förändringar i mark- och vattenanvändningen föreslås genom denna översiktsplan. Det redan antagna planprogrammet för Vemdalen by utgör planeringsunderlag för den planerade mark- och vattenanvändningen. Det föreslås i samband med denna plan inga förändringar. Samtliga planer och program finns tillgängliga på kommunens hemsida.

Ställningstagande:

I Bruksvallarna bor ca 300 personer . Ett nytt förslag till Fördjupad översiktsplan förväntas antas under våren 2019. Den fördjupande översiktsplanen (FÖP) föreslår främst en förtätning av befintlig bebyggelse. Bruksvallarna är ett område med flertalet kulturvärden, det är då av vikt att dessa beaktas i planeringen. Några nya områden för permanentboende föreslås som komplettering i bykärnan, samt på västra sidan om Ljusnan.

Den fördjupade översiktsplanen möjliggör för drygt 400 nya hushåll i form av både enskilda villor men också flerbostadshus. En viktig uppgift för en fördjupad översiktsplan är att anvisa nya attraktiva områden för permanentboende.

Ingen förändring i mark- och vattenanvändningen föreslås genom denna översiktsplan, den fördjupade översiktsplanen för Bruksvallarna-Ramundberget- Mittådaklen-Messlingen kommer fortsatt att vara vägledande för mark-och vattenanvändningen i Bruksvallarna. Den fördjupade översiktsplanen finns tillgänglig på kommunens hemsida, planens områdesgräns återfinns också i den digitala kartan tillhörande översiktsplanen.

Drygt 1000 personer bor i Funäsdalen. De centrala delarna av Funäsdalen är beläget mellan Funäsdalssjön samt Funäsdalsberget, orten sträcker sig sedan i både öst- och västlig riktning.

I Funäsdalen finns en Fördjupad översiktsplan från 2009. Genom den fördjupande översiktsplanen möjliggörs de för ca 15 000 turistbäddar och ett flertal områden är utpekade för permanentbebyggelse motsvarande ca 300 hushåll. Även områden för handel finns utpekade samt etablering av ett nytt större bebyggelseområde för turism inom nordvästra delen av Funäsdalsberget. Planen anger också flera områden då bedömt lämpliga för permanentboende, med en långsiktig expansion öster om orten, på sydsluttningen av Röstberget.

För att klara den exploatering som FÖP möjliggör krävs ytterligare utredningar för att säkerställa att viktiga funktioner i orten så som skola, vård och omsorg även fortsatt kan ge god service och kvalité. Även lokalisering av framtida handelsområden bör utredas vidare samt lämpligheten på lokalisering av boende. De centrala delarna av Funäsdalen som är beläget mellan sjön och berget, utgör både en resurs och problematik, som i vidare planering måste behandlas.

Ingen förändring i mark- och vattenanvändningen föreslås genom denna översiktsplan, den fördjupade översiktsplanen för Funäsdalen-Ljusnedal kommer fortsatt att vara vägledande för mark-och vattenanvändningen. Den fördjupade översiktsplanen finns tillgänglig på kommunens hemsida, planens områdesgräns återfinns också i den digitala kartan tillhörande översiktsplanen.

I Hede bor ca 1100personer. I anslutning till Hede finns en av Sveriges äldsta nationalparker, Sonfjället.

För Hede finns i dagsläget ingen fördjupad översiktsplan, tidigare områdesplan har bedömts föråldrad och inte längre aktuell. Större delen av Hede är detaljplanelagt och kommunen bedömer att det i dagsläget inte är aktuellt att planlägga nya områden för tillkommande bebyggelse eller exploatering. Förtätningar eller förändringar inom befintlig bebyggelsestruktur kan prövas genom detaljplan. Enstaka kompletteringar kan om så bedöms lämpligt prövas med förhandsbesked och eller bygglov. Om större exploateringar eller förändringar efterfrågas kan det bli aktuellt att ta fram ett planprogram eller en fördjupad översiktsplan. Ingen förändring i mark- och vattenanvändningen föreslås genom denna översiktsplan.

I Vemdalen bor drygt 600 personer. Den tidigare områdesplanen har ersattes med planprogram 2017, vilket ligger som planeringsunderlag för kommunens mark- och vattenanvändning. För de omkringliggande turistområdena Vemdalsskalet och Björnrike finns en fördjupad översiktsplan där även ny bebyggelse i anslutning till Vemdalen möjliggörs. Den fördjupade översiktsplanen finns tillgänglig på kommunens hemsida, planens områdesgräns återfinns också i den digitala kartan tillhörande översiktsplanen.

Kommunen ser i dagsläget inget behov av fler nya områden för bebyggelse, däremot pågår flera revideringar av detaljplaner i centrala delen av Vemdalen. Detta för att möjliggöra byggnation av fler bostäder genom både enskilda villor och flerbostadshus. Förtätningar eller förändringar inom befintlig bebyggelsestruktur kan prövas genom detaljplan. Enstaka kompletteringar kan om så bedöms lämpligt prövas med förhandsbesked och eller bygglov. Om större exploateringar eller förändringar efterfrågas kan det bli aktuellt med en ny fördjupad översiktsplan. Ingen förändring i mark- och vattenanvändningen föreslås genom denna översiktsplan.

I Lofsdalen bor drygt 150 personer. Lofsdalen omfattas av en fördjupad översiktsplan från 2012. Planen bygger i huvudsak på en utökning och komplettering av befintliga bebyggelseområden samt etablering av ett nytt större bebyggelseområde för turistanläggning på östra delen av Hovärken. Planförslaget medger en utbyggnad av ca 8000 bäddar för turistiskt boende. Planen anger också flera områden lämpliga för permanentboende dock inte specifika antal hushåll.

Ingen förändring i mark- och vattenanvändningen föreslås genom denna översiktsplan. Den fördjupade översiktsplanen finns tillgänglig på kommunens hemsida, planens områdesgräns återfinns också i den digitala kartan tillhörande översiktsplanen. Förtätningar eller förändringar inom befintlig bebyggelsestruktur kan prövas genom detaljplan. Enstaka kompletteringar kan om så bedöms lämpligt prövas med förhandsbesked och eller bygglov.

I Sveg bor drygt 3000 personer och utgör centralort i Härjedalens kommun. Större delen av samhället är planlagt och kommunen bedömer att det dagsläget inte är aktuellt att planera nya områden. I denna fördjupning redovisas områden för ytterligare bostadsbebyggelse i form av 2-300 hushåll samt område för industri. Förtätningar eller förändringar inom befintlig bebyggelsestruktur kan prövas genom detaljplan. Enstaka kompletteringar kan om så bedöms lämpligt prövas med förhandsbesked och eller bygglov.

Om större exploateringar eller förändringar efterfrågas kan det bli aktuellt att ta fram ett planprogram eller en ny fördjupad översiktsplan. Den fördjupade översiktsplanen finns tillgänglig på kommunens hemsida, planens områdesgräns återfinns också i den digitala kartan tillhörande översiktsplanen.

I Ytterhogdal bor drygt 400 personer. För Ytterhogdal finns i dagsläget ingen fördjupad översiktsplan, tidigare områdesplan har bedömts föråldrad och inte längre aktuell. Större delen av orten är planlagd och kommunen bedömer att det i dagsläget inte är aktuellt att planera nya områden, för tillkommande bebyggelse eller exploatering. Förtätningar eller förändringar inom befintlig bebyggelsestruktur kan prövas med hjälp av detaljplan. Enstaka kompletteringar kan om så bedöms lämpligt prövas med förhandsbesked och eller bygglov. Om större exploateringar eller förändringar efterfrågas kan det bli aktuellt att ta fram ett planprogram eller en ny fördjupad översiktsplan.

I Lillhärdal bor ca 500 personer. För Lillhärdal finns i dagsläget ingen fördjupad översiktsplan, tidigare plan har bedömts föråldrad och inte längre aktuell. Större delen av Lillhärdal är planlagt och kommunen bedömer att det i dagsläget inte är aktuellt att planera nya områden för tillkommande bebyggelse eller exploatering. Förtätningar eller förändringar inom befintlig bebyggelsestruktur kan prövas med hjälp av detaljplan. Enstaka kompletteringar kan om så bedöms lämpligt prövas med förhandsbesked och eller bygglov. Om större exploateringar eller förändringar efterfrågas kan det bli aktuellt att ta fram ett planprogram eller en ny fördjupad översiktsplan.

Landsbyggd

Landsbyggd

I ett nationellt perspektiv kan kommunen betraktas som en gles landsbygdskommun, då kommunen enligt SCB 2017 har en befolkningstäthet på 0,9 invånare per km². Den stora spridningen av befolkningen kan återkopplas till hur markanvändningen har sett ut över tid. Jordbruk, skogsbruk och rennäring har historiskt sett varit basen för människors sätt att livnära sig. Vilket lett till att människor bosatt sig på platser där förutsättningarna för näringen varit gynnsam.

Det är troligt att utbud av både kommersiell och det vi idag ser som kommunal service lokaliserades till dessa strategiska platser, dit människor kom för att både byta och sälja varor och tjänster. Då som nu finns ett viktigt samspel mellan levande landsbygd och tätorterna.

Den tekniska utvecklingen som pågått under de senaste årtiondena, visar ett mönster och trender av ett allt mer mobilt samhälle. Därav kan man anta att servicen i framtiden inte kommer vara lika platsbunden, flera exempel på detta finns redan i dag. Detta är också en faktor som kan gynna landsbygden. Med det menas att man kan bo och leva på landsbygden och fortsatt har tillgång till service.

Kommunen har en antagen serviceplan som redovisar den kommunala och kommersiella servicen som finns inom kommunen. Denna anses kunna ligga till grund för att göra lämplighetsprövningar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, av tillkommande bebyggelse på landsbygden. Ny bebyggelse eller större kompletteringar ska prövas utifrån kommunalekonomiska utgångspunkter, med det menas exempelvis tillgängligheten till befintlig infrastruktur, kommunal avfallshantering, kommunal och kommersiell service samt skolskjuts mm.

Inom landsbygden finns flera områden som omfattas av fördjupade översiktsplaner. Kommunen bedömer att det dagsläget inte är aktuellt att peka ut nya områden för tillkommande bebyggelse eller exploatering utöver de som är utpekat i antagna fördjupade översiktsplaner. Tillkommande bebyggelse förespråkas genom komplettering inom befintliga bebyggelseområden, detta kan prövas med hjälp av detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. Om större exploateringar eller förändringar efterfrågas kan det bli aktuellt att ta fram planprogram eller nya fördjupade översiktsplaner.

Vissa landsbygdsområden ligger inom de tidigare antagna fördjupade översiktsplanerna gällande serviceorterna, det finns också fördjupade översiktsplaner som endast täcker landsbygd. Gränserna är därmed inte precisa, planerna ligger till grund för den planerade mark och vattenanvändningen i dessa områden, inga förändringar genomförs i denna plan. Planerna finns tillgängliga på kommunens hemsida samt i den digitala karta tillhörande översiktsplanen.

Ställningstaganden

Verksamheter

Verksamheter

Områden som i denna plan redovisas som verksamhetsområden är fastställda i de redan antagna fördjupande översiktsplanerna. Flera av områdena som är markerade i fördjupade översiktsplaner kräver ytterligare utredningar innan de kan detaljplaneläggas. Vidare information och riktlinjer gällande dessa verksamhetsområden återfinns i respektive fördjupade översiktsplan.

Inom flera av Serviceorterna finns redan planlagda områden för industri och verksamhet, med varierande utbyggnadsgrad. I denna översiktsplan redovisas de verksamhetsområden som i dagsläget är detaljplanelagda alternativt utpekade i fördjupande översiktsplaner. Icke planlagda områden med befintlig verksamhet redovisas inte.

Ställningstaganden

Areella näringar

Areella näringar

Härjedalens kommun präglas av en rad olika näringar som haft och har olika utrymme över tid. Jordbruk, rennäring och skogsbruk är en del av både historiks och nutida näring inom kommunen, som alla har stor betydelse. Besöksnäringen har under den senare delen av 1900-talet och fram till i dag växt till en stark näring som har etablerat sig både sommar- och vintertid. Vattenbruket är inom kommunen en mindre näring som i framtiden kan få större roll för kommunens matproduktion.

Besöksnäringen utgör en av basnäringarna i Härjedalens kommun och är av avgörande betydelse för utvecklingen inom vissa delar av kommunen. Vemdalen- Björnrikeområdet präglas till stor del i dag av besöksnäring och fritidshus. Även de västra delarna av kommunen präglas till stor utsträckning av besöksnäringen genom de flertalet besöksanläggningar som återfinns inom Funäsfjällen. Lofsdalen är ytterligare en ort där besöksnäringen har en stark position. Inom dess orter är många medborgare beroende av denna näring som inkomstkälla, näringen möjliggör flertalet arbetsmöjligheter som annars hade varit utmanade eller i vissa fall omöjliga att kunna erbjuda på dessa orter.

Detta ställer också en rad krav på dessa besöksnäringsorter. Om man ser till den bofasta andelen medborgare är den en marginell del av de antal personer som under olika perioder vistas i områdena. Med det menas då att samhällsfunktioner måste vara dimensionerade för antalet personer långt bortom det antal personer som är fast boende i dessa orter. Här finns stora utmaningar i samhällsplaneringen för att få en långsiktigt och hållbar utveckling som gynnar både kommunens medborgare men också de besökande. Härjedalens kommun är dock inte ensam om denna utmaning i ett nationellt perspektiv, heller inte i ett regionalt perspektiv. Inom regionen finns flertalet områden där besöksnäringen är en grundpelare.

Begreppet hållbar turism är i Härjedalens kommun ett viktigt begrepp. Ansvarstagande för natur- och kulturmiljöer och miljöanpassning efterfrågas alltmer av kunderna, aktörer, offentliga organ och besökande. För att åstadkomma hållbar turism behövs ett samordnat ansvarstagande för miljön där både kommunen och privata aktörer måste vara involverade. Den kommunala samhällsplaneringen tillsammans med det lokala miljöarbetet är viktiga miljöpolitiska instrument. Ett positivt resultat i miljöarbetet förväntas kunna uppnås om flertalet blir engagerade och informerade vilket i förhoppning leder till att medborgare och besökare sluter upp kring de gemensamma målen. Det är särskilt viktigt att kommuner som Härjedalens kommun med omfattande turism förmedlar rätt signaler och aktivt arbetar med dessa frågor.

I intensivt nyttjade områden är det angeläget att gemensamt försöka undersöka och bedöma den lokala bärkraften och om behov av styrning för vissa aktiviteter kan komma att krävas. I känsliga områden krävs ökad uppmärksamhet så att exempelvis markslitage, konflikter med jord- och skogsbruk samt rennäringen, störningar på djur- och fågelliv, felaktigt placerade spår och leder eller påverkan på kulturmiljöer undviks. Kommunen är exempelvis en del av projektet Affärsdrivande multiarena, projekt syftar till att utveckla hållbara Skoter-, längdskidåknings-, vandring-, cykel-, rid- och paddelleder i Funäsfjällen. Detta arbete ligger i linje med miljömålet storslagen fjällmiljö och är ett av flertalet sätt kommunen aktivt arbetar för att nå målet. Det är också ett stort steg i att förverkliga en hållbar turism.

Ställningstaganden

I kommunen finns tre samebyar, Mittådalen, Ruvthen sijte och Handölsdalen, med totalt ca 16 000 renar. En sameby är inte en by i ordets vanliga betydelse, utan ett större geografiskt område som renskötarna nyttjar under olika årstider.

Härjedalens kommun är en samisk förvaltningskommun och det samiska språket (alla varieteter) är officiellt minoritetsspråk i Sverige. Sveriges fem nationella minoriteter (samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer)har rätt till information, skydd av kultur och språk och rätt till delaktighet och inflytande. Samerna är Sveriges urfolk, erkänd av Sveriges riksdag 1977. Sverige har undertecknat urfolksdeklarationen 2007. Rennäringen är inte bara en näring utan också en livsstil som knyter ihop banden med det ursprungliga samiska samhället. Renskötseln är också en del av vårt svenska gemensamma kulturarv.

Samebyn är ett bestämt geografiskt område, en ekonomisk samarbetsform samt en egen juridisk person som för egen talan i sakfrågor. Inom samebyn finns ett antal renskötselföretag. Rätten att bedriva renskötsel i Sverige tillfaller enligt rennäringslagen den samiska befolkningen, men för att få utöva den rätten måste man vara medlem i en sameby.

Renskötselrätten grundar sig på begreppet urminnes hävd, det vill säga att man jagat, fiskat och nyttjat renbetesfjällen. Man har också rätt att uppföra stugor och anläggningar för rennäringen samt ta bränsle och byggnadsvirke för husbehov och slöjdvirke. Reglerna för samebyarna regleras i rennäringslagen I Härjedalens kommun finns det på vissa privata marker upprättat markägaravtal på 5 års intervaller för renbete.

Det landområde som en sameby nyttjar för rennäring är uppdelat i åretruntmark och vinterbetesmark. På vinterbetesmarkerna i skogslandet får renarna beta under tiden 1 november - 30 april. Åretruntmarker är de områden där renskötsel får utövas under hela året. Åretruntmarken omfattar renbetesfjäll. Åretruntmarkerna omfattas till stora delar även av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Stora delar är s.k. obrutna fjällområden för vilka Riksdagen har beslutat om vissa restriktioner mot vägbyggen, vattenkraftutbyggnad, fritidsbebyggelse, större turistanläggningar, kraftledningar och skogsavverkningar mm.

Frågan om markupplåtelse för ny bebyggelse inom åretruntmarker prövas av länsstyrelsen efter samråd med samebyn, innan miljö- och byggnämnden avgör bygglovsärenden. Som huvudregel gäller att helt ny byggnad av hänsyn till renskötseln och rörligt friluftsliv inte tillåts. Bebyggelse för rennäringens behov, (mindre anläggningar övernattningsstuga, vindskydd eller dylikt) för det rörliga friluftslivet och enstaka byggnad inom befintliga fjällägenheter får dock uppföras.

Rennäringen är en av de näringar som är särskilt känslig mot klimatpåverkan, stora temperatur skillnader kan försvåra möjligheterna till bete och kan leda till att renarna måste flyttas fler eller andra gånger per år än normalt. Det kan också göra att användningen av betesmarkerna kan komma att förändras i framtiden för att fortsatt kunna bedriva rennäring.

Renskötselåret börjar på våren när kalvarna föds. Kalvningslandet är områden som vajorna återkommer till. Lågfjäll i småkuperad och skyddad terräng, ofta sydsluttningar eller i den glesa fjällbjörkskogen, där det tidigt bildas barfläckar och där det finns tillgång till gott bete. En mycket känslig tid då renskötarna ser till, och passar renarna intensivt. Vajan behöver betes ro för att kunna ta hand om sin kalv, störningar som rovdjur eller skotertrafik kan leda till att kalven överges och dör. Kalvarna är renskötarens avkastning för arbetet under höst och vinter.

Vårsommar – Kalvarna växer. Renen behöver återhämta sig efter vintern och uppehåller sig i sommarbeteslandet där betet är frodigt. Betet sker gärna i björkskogar och dalar innan mygg och högsommarvärme kommer.

Sommar – Kalvmärkning - årets högtid. Renen uppehåller sig på högfjället, värme och insekter driver upp renarna på snöfläckar där de får svalka och ro. När vädret är rätt samlar renskötarna ihop renarna med helikopter och motorfordon och driver dem till en beteshage. Där tas renarna in i en mindre hage i lagom stora hopar tills alla kalvar är märkta. Arbetet med att märka kalvarna sker på de svalaste timmarna på dygnet, detta för att skona renen. Arbetet involverar hela samebyn, här samarbetar barn, ungdomar, vuxna och äldre. Alla fyller en funktion, viktig kunskap vidareförmedlas mellan gammal och ung.

Höstsommar – Bete inför vintern. Efter kalvmärkningen lämnas renen ifred i sommarbeteslandet. Viktigast nu är att renen får betesro och kan bygga upp en ordentlig fettreserv inför den kommande vintern. Viktiga sysslor under den här perioden är fiske, bärplockning samt att ställa i ordning slakthagarna inför sarvslakten.

Höst – Sarvslakt. September, rentjurarna har under sommar-höstsommar vuxit rejält och det är tid för att slakta dem innan brunsten startar. Även matrenar till det egna hushållet kan slaktas i den här perioden. Efter slakten är det älgjakt och fiske som är i fokus.

Höstvinter – Höstsamlingen. Fjället snötäcks, betet blir sämre och så fort det är nog med snö samlas renarna ihop och flyttas ner till vinterlandet. Flytten kan ta tid, ofta kan även kalvslakt ske i den här tidsperioden. Flyttlederna är särskilt viktiga, för att förflytta sig mellan de olika områdena använder renarna särskilda vandrings- och flyttleder som använts i flera generationer tillbaka utifrån de naturgivna förhållandena. Inom områden med besöksnäring är dessa mycket påverkade, varför de som finns kvar är extra viktiga för renskötseln.

Vinter - När renarna nått vinterbeteslandet samlar man ihop renarna för att skilja renarna i olika vintergrupper och för att slakta. Vinterbetet behöver vara bra för att renarna ska överleva. Vintrar med växlande temperaturer, där regn, snö kyla och värme sker växelvis försvårar för renen att gräva sig genom de olika lagren i snötäcket för att hitta mat. Renskötaren passar dagligen renen. Det är viktigt att kontrollera betesförhållandena och om renarna uppehåller sig på rätt områden och att de inte störs.

Vårvinter – Temperaturen stiger men det är fortfarande kalla nätter. Skaren bär renarna och vintergrupperna samlar ihop hjorden och flytten kan börja. Renskötarna driver renarna långsamt västerut. När renarna når lågfjällen och kalvningslandet börjar ett nytt år.

Ställningstaganden

Skogsbruket är en av de viktiga näringarna inom Härjedalens kommun, dess existens regleras också i miljöbalken. Skogsbruken är enligt miljöbalken 3:4 av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Skogsvaror (trävaror, pappersmassa, papper) var den tredje viktigaste exportvarugruppen i Sverige år 2016.

I ett framtidsperspektiv kan Sveriges roll som leverantör av biobränsle och trävaror öka ytterligare. Detta till följd av satsningar på att dels minska användningen av fossila bränslen, dels minska koldioxidutsläpp från cement- och plastindustrin. Framställningen av trävaror är mindre energikrävande jämfört med metaller och andra material. På grund av det kan träets konkurrenskraft också komma att stärkas i framtiden, framför allt om energipriserna ökar.

Skogsbruket behöver klimatanpassas vilket påverkar många olika delar såsom exempelvis hantering av insektsangrepp och försök med odling av nya arter. När vädret blir varmare minskar även antal dagar med tjälad mark och längre perioder med osäker bärighet vilket gör att större virkesvolymer behöver tas ut under en kortare period än idag. Detta leder även till större behov av lagringsplatser. Varmare klimat ger högre bonitet och förmodad försämring av virkeskvaliteten. En tydlig effekt av ett varmare klimat är att många arter har flyttat sin utbredningsgräns norrut. Det finns vissa exempel på ökande skador som kan kopplas till ett varmare klimat. Möjligheterna att anpassa sig till nya klimatbetingelser kan dock vara begränsade och många arter kan få svårt att ta sig till nya områden. Även andra faktorer, som ändrat markutnyttjande och ändrade brukningsmetoder, kan vara minst lika viktiga och möjligen även användas för att motverka negativa effekter av ett ändrat klimat.

Inlandsbanan har stor potential för virkestransport, men för att kunna nyttja den fullt ut för detta krävs fler omlastningsplatser och gärna elektrifiering av banan. Bärigheten på banvallar och omlastningsplatser är viktig att säkerställa.

Skogsbruket regleras enligt lagar som ligger utanför kommunens myndighetsutövning. Reglerna för skogsbruket återfinns i huvudsak i skogsvårdslagen (SVL). Vid behov kan särskilt anpassade skogsbruksplaner upprättas som tar större hänsyn till natur- och kulturvärden. I anslutning till de kulturhistoriskt intressanta fäbodmiljöerna och andra äldre bosättningar är det särskilt angeläget att hänsynsreglerna i skogsvårdslagen tillämpas med utgångspunkt från miljön som helhet.

Kommun ska beakta de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden där särskilda markanvändningsintressen utgörs av skogsbruket i miljöbalken. Genom samhällsplanering kan då kommun tillgodose denna bestämmelse genom att utföra lokaliseringsprövningar gällande anspråk som föreslås på mark som i dag är del av skogsbruket. Läs även under Kap. 3 ”Hänsyn” -Övriga allmänna intressen.

Ställningstaganden

Jordbruket som näring i kommunen har länge varit av stor betydelse. Det är också av värde att landskapet hålls öppet. Det är angeläget att ett aktivt jordbruk finns i kommunen och ges förutsättningar för att utvecklas. Detta med tanke på jordbruket som näring och utifrån landskapsbilden. Kommunen är positiva till nybildning av små jordbruksfastigheter (t.ex. hästgårdar och kombinerat ändamål med odling och djurhållning) eftersom det möjliggör mindre verksamhet på gården kombinerat med deltidsarbete och leder till fortsatt brukande av jorden med fler aktörer som bedriver jordbruk i liten skala. Idag när antalet bönder och efterfrågan på jordbruksmark minskar i vissa delar av kommunen upplever man att byarna och fäbodarna lätt växer igen.

Fäbodbruket är en unik produktionsform som fortfarande lever i vår kommun. Fäbodvallarna är, med sina speciella byggnader och typiska utmarksbete med frigående djur, ett levande kulturarv med höga biologiska- och kulturhistoriska värden. De har ett starkt symbolvärde för kommunen. En utmaning inom fäbodbruket för framtiden blir att nyrekrytera fäbodbrukare till det traditionella fäbodbruket. För att utveckla och bevara denna näring och kulturarv ser kommunen positivt på en fortsatt och ökad drift.

Det aktiva fäbodbruket är en del i en näringsverksamhet med djurhållning året runt, där fäboden och betet i skog och fjäll är en nödvändig del av verksamheten som foderförsörjning under sommarhalvåret. Det är en ekologiskt, miljöanpassad och resurssnål verksamhet för att ta tillvara på de betesresurserna som finns i våra skogar och fjällområden samt för att främja en lokal produktion av livsmedel till hög kvalitét.

Driftformen innebar en säsongsvis förflyttning av både människor och betesdjur mellan betesområden, för att på bästa sätt ta tillvara betesresurserna genom att nyttja årstidsvariationerna och olika klimatzoner. På detta sätt kunde man bättre nyttja djurens potential och omsätta betet till för människan nödvändiga produkter, framförallt livsmedel i form av mjölkprodukter men även kött, skinn och andra nyttigheter och produkter för hantverk och vidare förädling. Den historiskt absolut största och viktigaste rollen för fäbodbruket har alltså varit ett effektivt och systematiskt nyttjande av sommarbetet i skog och fjäll för produktion av säsongsvis lagringsbara produkter som smör, ost och mese och kött.

Inte sällan hade brukningsenheterna mer än en fäbod. Närmast gården en hem-fäbod, inte sällan kunde man där också ha något skifte med åkermark. Längst bort i skogen eller mot fjället en lång-fäbod, dit det kunde vara en vandring på flera dagar innan folket och djuren nådde fram till betesområdena. Det fanns sålunda tidigt väl utvecklade fler-fäbodsystem. På dessa fäbodar var det också vanligt med ängsbruk där man slog och bärgade foder, ibland för bruk på platsen i början eller i slutet av betessäsongen, men ibland också för hemtransport vanligen på vinterföre.

Idag saknas dock till stor del kunskaper om betestillgångarnas potential i vårt land, och även fäbodbruket som kunskapssamhälle behöver få sin plats som resurs för landsbygdens utveckling. Allt sammantaget handlar det om stora natur- och kulturvärden, bioekonomiska tillgångar och traditionell kunskap som behöver vidmakthållas och utvecklas som resurser och innovativa möjligheter för framtiden och en hållbar samhällsutveckling.

Bevarad jordbruksmark med kulturmån och betesmark ger en försörjningstrygghet inför kommande klimatförändringar där den globala produktionen och tillgången på livsmedel kan förändras genomgripande. En förlängd vegetationsperiod ökar produktionen och möjliggör förutsättningar för nya grödor. Däremot kan påverkan av skadedjur och skadesvampar att öka, vilket kan resultera i en ökad kemikalieanvändning, alternativt nya mer miljöanpassade metoder för bekämpning. Den ökade nederbörden kan komma att försvåra brukandet av dåligt dränerad jordbruksmark.

Jordbruk är av nationell betydelse vilket betyder att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detta regleras i miljöbalken 3:4.

Kommun ska beakta de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden där särskilda markanvändningsintressen utgörs av jordbruket enligt miljöbalken. Genom samhällsplanering kan då kommun tillgodose denna bestämmelse genom att utföra lokaliseringsprövningar gällande anspråk som föreslås på mark som är del av jordbruket. Kommunen anser att jordbruksmark ska vara möjlig att ta i anspråk för bebyggelse om jordbruksmarken ligger centralt i förhållande till befintlig infrastruktur, kollektivtrafik och skola. Läs även under Kap. 3 ”Hänsyn” -Övriga allmänna intressen.

Ställningstaganden

Vattenbruk är ett samlingsnamn för odling av akvatiska djur och växter vilket innefattar odling av fiskar, musslor, kräftdjur och alger. Inom kommunen finns fiskodling för utsättning och matkonsumtion, vilket ledet till att man kan erbjuda klimatvänlig och lokalproducerad mat samt långsiktig och hållbar produktion. Fiskodling är en näring som växer i länet.

Inom Härjedalens kommun finns i dagsläget tre vattenbruk som bedriver verksamhet i form av fiskodling, dessa återfinns i Ljusnedal, Hedeviken samt Tännäs.

Ställningstaganden

Täckt och gruvverksamhet

Täckt och gruvverksamhet

Torvbrytningen i de centrala delarna av kommunen och vidareförädling i anläggningarna i Sveg är av strategisk näringslivsbetydelse för kommunen. Utvinningen omfattar myrar inom en 7-milsradie från Sveg för att tillgodose torvfabrikens råvarubehov.

Ställningstaganden

Grustäkt betyder dels en plats där man utvinner naturgrus, även kallat grustag och dels själva verksamheten att bryta grus, vilket kräver tillstånd från länsstyrelsen. Grustäkter förekommer ofta i rullstensåsar. Krossat berg, makadam, är nu mer det dominerande ballastmaterialet och det viktigaste ersättningsmaterialet för naturgrus. Olika bergarter har dock olika egenskaper och lämpar sig inte för alla former av ballast.

Ställningstaganden

Inom kommunen finns flera områden med värdefulla mineral som eventuellt kan vara av intresse för framtida brytning. I kommunen finns områden med bla. alunskiffrar. Alunskiffer är ofta rikt på uran men innehåller även organiskt material och metaller såsom vanadin, molybden och nickel.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört flygmätningar av gammastrålning från uran. Det framgår från dessa att det finns höga uranhalter i framför allt området söder om Sveg.

Några av de olika typer av miljöpåverkan som är kopplade till uranbrytning är frigörelse av toxiska ämnen, bildning och spridning av surt lakvatten samt att tillhörande avfallsdeponier utgör föroreningskällor. Uranbrytning riskerar således att försämra vattenkvaliteten i närliggande vattenförekomster. Det finns risk att uran frigörs även vid utvinning av andra mineral om utvinningen sker i mark med höga uranhalter.

Ställningstaganden

LIS-områden och strandskydd

LIS-områden och strandskydd

Strandskydd är ett nationellt skydd som gäller samtliga sjöar, hav och vattendrag oberoende av storlek. Skyddsområdet är 100 meter från strandkanten upp på land och 100 meter från strandkanten ut i vattnet, skyddet gäller även miljön under vattnet. Strandskyddet har två huvudsakliga syften vilka är att bevara människors möjlighet att vistas vid vatten, samt att bevara och värna om den biologiska mångfalden som är beroende av denna vattennäramiljö.

Länsstyrelsen kan i de fall där de bedömer att strandskyddet saknar syfte upphäva skyddet, det kan också i de fall där det anser att det krävs ett större skydd utöka området till maximalt 300 meter på vardera sidan om strandkanten. Kommunen kan genom en detaljplan upphäva strandskyddet, kommunen kan även ge dispens i samband med bygglov och förhandsbesked, det ska då påvisas att planen eller områdets planerade markanvändning är av större intresse än att bevara strandskyddet. Dessa särskilda skäl som kan användas för att upphäva eller ge dispens för strandskyddet återfinns i 7:e kapitlet miljöbalken.

I Härjedalens kommun finns sedan 2016 ett tematiskt tillägg till översiktsplanen från 2004 i form av en redan antagen LIS-plan. Tolv fokusområden har där identifierats och man har från kommunens sida gjort bedömningen att det finns goda möjligheter att åstadkomma landsbygdsutveckling genom ökade möjligheter att bygga nära vatten. Det tolv områdena är Bruksvallarna – Flon, Mittådalen – Messlingen, Tänndalen, Funäsdalen – Ljusnedal, Tännäs, Hede – Långå – Hedeviken, Vemdalen, Lofsdalen, Sveg, Ytterhogdal, Ängersjö och Lillhärdal.

De LIS-områden som är redovisade har inga detaljstuderade gränser och kan komma att bedömas i enskilda fall. Vissa LIS-områden ligger vid större sjöar medan andra LIS-områden inkluderar områden med befintlig bebyggelse vid mindre vattendrag. Därutöver inom stora delar av kommunen, med undantag för de värdefulla natur- och rekreationsområdena, anser kommunen att det är möjligt att utveckla strandnära lägen för småskaliga turist- och upplevelseanläggningar, så kallade mikroföretag, utan att det är redovisat som ett särskilt LIS-område, enligt särskilda riktlinjer med prövning om åtgärden är att betrakta som LIS och om lokaliseringen är lämplig. Gällande dessa frågor hänvisar kommunen till den redan antagna LIS-planen som genom planprocessen antas som ett tematiskt tillägg till denna översiktsplan, inga nya tillägg kommer att ske i samband med denna plan. LIS-planen i sin helhet finns tillgänglig på kommunens hemsida samt i den till digitala karta tillhörande översiktsplanen.

Ställningstaganden

Kommunikation och teknisk försörjning

Samspelet mellan kommunikation, transport och teknikförsörjning i relation till bebyggelse är en förutsättning för att åstadkomma hållbar utveckling inom kommunen.

Kommunikation

Kommunikation

Kommunikationer ska stärkas och utvecklas såväl inom kommunen, som tillgängligheten till kommunen, detta syftar till att öka attraktiviteten för befintliga och nya medborgare samt företag. Kommunen ser att kollektivtrafik, digital infrastruktur, järnväg och flygtrafik är viktiga delar i utvecklingen.

Kommunikationer är ett viktigt steg i att tillgängliggöra kommunen, att kunna erbjuda majoriteten av kommunens befolkning bredband anses vara i relation till en ökad inflyttning.

Sedan början av 2000-talet har bredband successivt bytts ut i stora delar av Sverige. Kraven på snabb överföringshastighet drivs till stor del av teknikutvecklingen. I den nationella strategin, Sverige helt uppkopplat 2025, är visionen ”ett helt uppkopplat Sverige”.

Region Jämtland Härjedalen har regeringens uppdrag att verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden.

Kommunen har också flera viktiga roller när det gäller att nå målen i den nationella bredbandsstrategin. Kommunen ansvarar för att ge grävtillstånd, fysisk planering, bygglov för master, eventuellt markupplåtelse på kommunägd mark, att digitalisera fler av sina egna tjänster, att bedriva en bredbandssamordning, att främjande av samförläggning av fiber med VA, Fjärrvärme, el, och annan teknikförsörjning samt att kommunicera nyttan med bredband.

För att kommunen på ett tydligt sätt ska redovisa sitt arbete gällande bredbandsutbyggnaden, har Härjedalen kommun som avsikt att utarbeta en kommunal bredandsstrategi där ansvarsfördelning, information och samordning kan ske.

Ställningstaganden

Region Jämtland Härjedalen är regional kollektivtrafikmyndighet med det politiska och ekonomiska ansvaret för kollektivtrafiken i länet och över länsgräns. Kollektivtrafiken kompletterar övriga transporter och är en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad, skola vård och omsorg. Väl planerad kollektivtrafik kan leda till ökad närvaro av människor i och i anslutning till transport noder, vilket i sin tur kan bidra till tryggare platser, inte minst kvällstid. Den kan också bidra till hållbar utveckling genom att minska behovet av privatbilism och icke önskad klimatpåverkan och även tillstordel användas för arbetspendling.

I kommande arbete med trafikförsörjningsplanering kan kommunen utreda hur kollektivtrafiken och skolskjuts nyttjas samt vilka behov och brister som finns. Detta för att kommunen på ett konkret sätt ska kunna visa på behoven gentemot Region Jämtland Härjedalen för vidare utveckling av kollektivtrafiken.

Ställningstaganden

Inlandsbanan sträcker sig från Gällivare till Mora och utgör ett viktigt transportstråk i mellersta och norra Sverige. Inlandsbanan passerar genom östra delen av Härjedalens kommun och har stationer i Sveg och Ytterhogdal. Härjedalens kommun är en av 19 kommuner som tillsammans äger Inlandsbanan genom ett gemensamt aktiebolag, Inlandsbanan AB. Bolaget verkar för att öka gods och persontransporten längs Inlandsbanan.

Riktlinjer gällande bebyggelse i anslutning till järnväg är enligt trafikverket, att ett generellt avstånd till ny bebyggelse bör vara minst på 30 meter från järnvägen. Det för att ge utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka, och det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, till exempel parkering, garage och förråd, kan finnas inom 30 meters avståndet.

Annan ny bebyggelse eller förändrad användning av bebyggelse bör utredas, för att säkerställ att den nya bebyggelsen inte störs av järnvägen i form av exempelvis buller och vibrationer. Bebyggelsen får heller inte utgöra en störande effekt för järnvägsverksamheten.

Ställningstaganden

Härjedalen Sveg Airport är en regional flygplats fyra kilometer nordost om Sveg. Flygplatsen ägs av kommunen och trafikeras av reguljärflyg till Stockholm-Arlanda. Flygtrafiken ger stora möjligheter att bo i Härjedalens kommun men att verka i andra delar av Sverige och i förlängningen även globalt.

Det finns även ett flygfält i anslutning till Hede. I dag ägs och drivs det av Hedlanda flygförening.

Luftfartsverket och totalförsvaret ska alltid tillfrågas som sakägare för infrastrukturutrustning vid planerade byggnadsverk högre än 20 meter. Förutom denna kontroll utför de även flyghinderanalys där kontrollerar att de planerade byggnaderna inte påverkar.

Ställningstaganden

Många av kommunens besöksmål som fjälldestinationer och naturområden är i dag svåra att nå utan bil. De två mest trafikerade vägar är E45 och väg 84. Under vintersäsongen är trafiken till orter med besöksnäring periodvis intensiv. Under sommarhalvåret är trafikflödet i kommunen stabilare och upplevs inte lika intensiv då den är jämnare fördelad över tid.

Trafikverket utreder en ny sträckning av E45 söder om Sveg parallellt med en ny sträckning av riksväg 84. Projektmålet är att minska restiden, uppfylla kraven för europaväg och att vägen anpassas efter omgivande landskap. Den 18 juni 2018 tog Trafikverket ställning att projektet ska drivas vidare och att alternativet sträckning väster om Nonsberget, ska ligga till grund för den fortsatta planeringen. Ställningstagandet vilar på Trafikverket Region Mitt:s samlade bedömning av alternativens effekter samt i vilken utsträckning de uppfyller projektets ändamål och projektmål.

Trafikverket har flera andra pågående och genomförda åtgärdsvalsstudier gällande flera stäckningar på statligt ägda vägar i kommunen, där dagens brister och behov analyseras och åtgärder föreslås.

Inom ett avstånd av 12 m från vägområde sker prövning av bygglov och förhandsbesked med särskild hänsyn till trafiksäkerheten, generellt råder ett byggnadsfritt avstånd på 12 meter enligt Väglagen 47§. Länsstyrelsen har i ett särskilt beslut från den 15 maj 1996 (23FS 2015:28), utökat det byggnadsfria avståndet till 30 meter för Europaväg 45 och riksväg 84. Dessa två vägar utgör inom kommunen primära farleder för farligt gods, detta innebär att riskanalyser ska göras för att utreda lämpligt avstånd för bebyggelse även utanför de byggnadsfria avståndet.

Ställningstaganden

Fotgängartrafiken är en del av alla resor och resan börjar och avslutas ofta till fots. Hur bostäder och verksamheter är lokaliserade och möjligheten att röra sig i den byggda miljön är grundläggande förutsättningar för hur gång- och cykeltrafiken fungerar. Det bör även beaktas i kommande planprocesser för att tillgodose tillgänglighet och jämställdhet. Då avstånden är långa och kommunen är stor till ytan finns svårigheter att bygga ut och underhålla gång- och cykeltrafiken i hela kommunen.

Ställningstaganden

Teknisk försörjning

Den tekniska försörjningen måste planeras i god tid för att klara kommande kapacitetskrav och klimatförändringar. En hållbar utbyggnad innebär även att satsa på miljövänliga energikällor och infrastruktur. Att behandla och beakta vatten och avlopp(VA), avfall- och dagvattenshantering på ett översiktligt plan blir då en viktig faktor.

Vikten av kommunal VA-planering har blivit alltmer aktuell och avgörande för en samhällsutveckling. Detta både beroende på att lagstiftningen i form av miljöbalken, Vattentjänstlagen och EU:s ramdirektiv för vatten riktar nya typer av krav på kommunerna, men också för att styra utvecklingen mot en långsiktigt hållbar VA-försörjning, såväl inom som utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp.

VA-planeringen i Härjedalens kommun ska ge en heltäckande och långsiktig plan för hela kommunens VA-försörjning. VA-planen ska vara ett styrmedel med syfte att genomföra åtgärder inom VA-försörjning på ett hållbart och effektivt sätt. För att uppmärksamma de framtida utmaningarna och prioritera de åtgärder som är nödvändiga vad gäller vatten och avloppsfrågor har en strategisk och långsiktig VA-plan tagits fram. VA-planen ligger som ett planeringsunderlag till denna översiktsplan.

VA-planen beskriver i vilken takt vatten- och avloppsfrågor kan åtgärdas samt vilka delar av kommunen som i nuläget inte kan komma i fråga gällande kommunalt vatten och avlopp. Planen är också vägledande och fungerar som underlag för beslut vid utökning av det kommunala verksamhetsområdet. En prioritering mellan områden har gjort i VA-planen och utbyggnadstakten är bedömd utifrån vad som anses skäligt utifrån nuvarande kunskap om behov, ekonomi samt befintliga och planerade resurser. Dock kan förändring uppstå i VA-utbyggnadsplanen, på grund av de tre kriterierna miljö- och hälsa, samhällsnytta och utbyggnad av fritidsboende. En ändring av ordningen kan behöva ske. VA-planen ligger som ett planeringsunderlag till denna översiktsplan.

Ställningstaganden

Vid förändring av markens genomsläpplighet av vatten, vanligen vid nya exploateringar eller byggnation av vägar och parkeringar av asfalt, hindras regnet från att rinna ner i marken. Då måste detta hanteras för att förhindra att det rinner till platser som inte är önskvärt, så som till husgrunder eller direkt till vattendrag.

Det finns en problematik gällande att dagvatten i dag rinner direkt från vägbrunnar ut i Ljusnan, utan något fördröjningssystem. Tillbud med slamströmmar och bortspolade vägtrummor som inträffar när de s.k. 100-årsregnen sammanfaller med snösmältningen förväntas att återkomma oftare som en följd av klimatförändringen. Dagvattenhanteringen från vägnätet är därav bristfällig. Det finns även problem i vissa utbyggda fritidshusområden där ökade nederbördsmängder kan leda till skred och slamströmmar om inte dagvattenhanteringen är rätt dimensionerad.

Behovet av riktlinjer för hur dagvattenfrågorna ska hanteras i kommunen är stort. Arbetet med dagvattenhanteringen är förvaltningsövergripande och behöver utformas utifrån lokala förutsättningar. I dagsläget finns inget övergripande dokument som behandlar dessa frågor, det sker istället på olika plan igenom hela planeringsprocessen.

I VA- handlingsplanen för Härjedalens kommun framgår att en dagvattenstrategi ska tas fram. Denna strategi ska vägleda i arbetet med att förebygga klimateffekter, och minska utsläpp. De ska i denna strategi finnas en tydlig ansvarsfördelning vilket också förväntas leda till en enklare och effektivare ärendehantering.

Ställningstaganden

Avfallshanteringen är en viktig aspekt av den kommunala planeringen, utvecklingen inom detta område är betydande och kommunen står inför en del förändringar. I juni 2018 beslutade regeringen om ett förtydligat producentansvar för förpackningar och tidningar samt obligatorisk insamling av matavfall. Från och med 2021 ska producenter eller tillståndspliktiga insamlingssystem samla in förpackningar och returpapper från minst 60 procent av alla bostadsfastigheter i landet. Från och med 2025 ska insamling ske från alla bostadsfastigheter. Kommunerna ska senast den 1 januari 2021 tillhandahålla ett system för att samla in utsorterat matavfall från hushåll och transportera bort det separat.

En ny avfallsplan ska tas fram för att hantera de nya riktlinjer och krav som ställs på avfallshanteringen. Avfallsplanen anger inriktningen för kommunens avfallshantering. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en renhållningsordning som består av lokala föreskrifter och en avfallsplan. Renhållningsordningen i kommunen ska aktualitetsprövas varje mandatperiod, vilket med fördel kan göras i samband med översiktsplanens aktualitetsprövning för att anpassas till rådande förhållanden.

Då fler fraktioner sorteras ut kommer avfallshanteringen kräva mer plats i framtiden vilket är viktigt att beakta i detaljplanering och exploatering av områden. Tillräckliga ytor och anläggningar som även klarar de starkt skiftande förhållandena från besöksnäringen blir här en avgörande faktor. Kommunen ser också att de måste arbeta mer med att minska avfall och öka källsortering och återbruk. Tydligare information till kommunmedborgare men även till besökande kan vara en åtgärd för att arbeta mot detta. Vid planering av nya bostäder och bostadsområden ska alltid frågan om säker, effektiv och lättillgänglig avfallshantering med möjlighet till sortering beaktas.

Kommunen har återvinningscentraler (ÅVC) för grovavfall och miljöfarligt avfall på 6 platser inom kommunen. Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) har återvinningsstationer (ÅVS) för förpackningar och tidningar på 21 platser inom kommunen.

Härjedalen kommun är till ytan stor och det kan i närtid bli aktuellt att se på lösningar för insamlings- mellanlagrings- eller omlastningsstationer, för att tillgodose de regeländringar som införts kring avfallshanteringen. Det är av vikt att lokaliseringsutredningar för nyetableringar av eventuella mellanlagring- eller omlastningsstationer genomförs. Anläggningarna för omlastning eller mellanlagring bör ligga på ett lämpligt avstånd från annan bebyggelse och verksamhet på grund av störningseffekter i form av exempelvis buller och lukt.

Ställningstaganden

Vindkraft

Förbränning av fossila bränslen, till exempel bensin och olja, bidrar till växthuseffekten och ger utsläpp av försurande och övergödande ämnen. Kommunens mål och ambition är att minska användandet av fossila bränslen och istället öka andelen förnybar energi. Samhällets användning av energi belastar idag miljön på flera olika sätt.

Härjedalen kommun erbjuder energi- och klimatrådgivning till allmänheten och småföretag genom ett samarbete med Region Jämtland- Härjedalen för att främja en hållbar hushållning med energi. Det delägda kommunala elbolaget Härjeåns AB skapar också möjligheter för att kunna använda elbil i kommunen. Idag finns laddstationer för snabbladdning och normalladdning på flera platser i kommunen och en utbyggnad av laddstationer är att vänta.

På årsbasis är produktionen av el i Härjedalens kommun flera gånger större än elförbrukningen. Produktionen baseras uteslutande på förnybar energi, främst i form av vattenkraft vilket är mycket positivt ur ett globalt klimatperspektiv. En av anledningar till att vissa sjöar och vattendrag inom Härjedalen kommun inte uppnår god ekologisk status är flödesförändringar och vandringshinder orsakade av vattenreglering. Oreglerade vattendrag är också en värdefull tillgång för friluftslivet och besöksnäringen.

Utbyggnaden av vindkraft påverkar landskapsbild och människors boende- samt vistelsemiljö. Kommunen antog 2010 ett tillägg till översiktsplanen som anger förutsättningarna för vindkraftsutbyggnaden inom kommunens södra och östra delar. Under de senaste åren har utveckling framför allt gällande höjd och storlek på verken gjort det möjligt att etablera vindkraft på andra platser än vad som tidigare var lönsamt. Då nya riksintressen för vindbruk har tillkommit samt att de tekniska förutsättningarna har förändrats bör det tematiska tillägget från 2010 revideras. Det reviderade tillägget bör omfatta hela kommunen.

En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare och som delägare till ett energibolag. Enligt Lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunen har en Energi- och klimatstrategi från 2008 som i dag utgör energiplanen för kommunen. Utvecklingen som skett sedan 2008 gör att den Energi- och klimatstrategi kommunen idag har är föråldrad och bör därför revideras.

Ställningstaganden

Hänsyn

I detta avsnitt kommer kommunen att prestera och beskriva de olika intressen, näringar samt andra aspekter som kan komma att påverka kommunens planerade användning av mark och vatten.

Riksintressen

Ett riksintresse är ett område som bedöms ha så stora värden att det är av betydelse för landet som helhet. Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. I planprocessen är riksintressena ett underlag vars värden och potential ska vägas mot varandra och andra allmänna intressen. Utgångspunkten är att riksintresset har ett värde som kan utvecklas till något attraktivt.

Det är först i översiktsplanen som konsekvenserna av ett riksintresseanspråk tydliggörs och hur påverkan blir i förhållande till andra allmänna intressen. Kommunen ska i översiktsplanprocessen visa hur man tar hänsyn till riksintressena så att de inte påtagligt skadas. Det är inte bara lokala intressen som ska vägas mot riksintressen, de kan ofta behöva vägas mot varandra. Om det finns motstridiga riksintressen ska det riksintresse som bäst främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt prioriteras.

Riksintressen definieras och regleras i miljöbalkens (MB) 3:e och 4:e kapitel, och Länsstyrelsen bevakar att kommunen i sin planering tillgodoser riksintressena. Områden som är av riksintresse kan både vara av bevarandekaraktär och nyttjandekaraktär, exempelvis naturvård som bevarande och vindkraft nyttjande.

Riksdagen har beslutat riksintressena som finns i 4:e kapitlet miljöbalken och de som centrala myndigheter styr över regleras i 3:E kapitlet miljöbalken, exempel på de senare är Naturvårdsverket och Trafikverket.

Riksintresse: Rörligt friluftsliv

Friluftsliv ger hälsa och naturförståelse. Målet för friluftsliv är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund. Hit räknas aktiviteter som bad, strövande, bär- och svampplockning eller skolutflykter till naturområden, men inte sådana som golf, jakt, motorsport eller verksamhet inom tätort (till exempel friluftsbad, motionsslingor). Allemansrätten är avgörande för friluftslivet och turismen. Den är en viktig tillgång för både stad och land, regional utveckling och lokala turistföretag. Riksintresseområden för rörligt friluftsliv är till största del lokaliserat till fjällen.

Rörligt friluftsliv avser friluftsaktiviteter som kan utövas med stöd av allemansrätten. Härjedalens natur- och kulturmiljöer är viktiga tillgångar och skapar möjligheter till företagande i alla delar av kommunen. Friluftslivet och turismen medverkar till en stark och hållbar utveckling och regional tillväxt.

Ställningstaganden

Riksintresse: Obrutet fjäll

Inom fjällområdena som finns namngivna i 4 kap. 5 § MB får bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. Bestämmelsen innebär att mark- och vattenresurserna inom dessa områden, de obrutna fjällområdena, skall användas på ett sådant sätt att områdenas karaktär bevaras. Det grundläggande i avgränsningen av de obrutna fjällområdena är att områdena i princip saknar vägar och järnvägar. För att bevara orördheten bör huvudprincipen vara att nya vägar och järnvägar inte får anläggas. De undantag som kan bli aktuella är exempelvis vägar som behövs för enstaka fastigheter eller för rennäringen.

Ställningstaganden

Riksintresse: Skyddade vattendrag

I Härjedalens kommun finns tre vattendrag som har skydd enligt 4 kap 6 § MB. Det är Voxnan uppströms Vallhaga, Österdalsälven uppströms Trängslet och Ljusnan sträckan mellan Hede och Svegsjön. Förutom själva vattendragen ingår dess käll- och biflöden i skyddet. I dessa vattendrag får ingen vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål utföras.

Ställningstaganden

Riksintresse: Natura 2000

Inom kommunen finns flertalet Natura 2000-områden, dessa skapas för att värna om den biologiska mångfalden och skydda hotade och bevarandevärda arter inom Europa. Alla EU-länder ska inom respektive land redovisa natura 2000-områden. Områdena sammanfaller ofta med andra skyddade miljöer så som nationalparker och naturreservat. För att ett område ska benämnas som natura 2000-område genomgår de en beslutsprocess där länsstyrelsen lägger förslag på nya områden som sedan behandlas av Naturvårdsverket, regeringen och till slut rekommenderas till EU-kommissionen.

Ställningstaganden

Riksintresse: Rennäring

I miljöbalken och plan- och bygglagen har rennäringens viktigaste områden ställning som riksintressen. Exempel på områden som är redovisade som riksintressen är samlingsplatser, flyttleder, övernattningsbeten, svåra passager, speciella betesområden, områden kring anläggningar samt renhagar. De finns redovisade på kartor. Dessa kartor tillsammans med samebyarnas kunskap om det precisa markanvändandet är viktiga.

Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för rennäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande.

Betesmarker: Inom varje samebys område strövar och flyttas renarna mellan olika betesmarker. Betesområdena har olika egenskaper som gör dem betydelsefulla för renskötseln vid olika tider på året. För att förflytta sig mellan de olika områdena använder renarna särskilda vandrings- och flyttleder som ofta är mycket gamla. Arbetet med renarna sker på djurens villkor där väder, vind och bete är avgörande. Betesområden har olika egenskaper och kan nyttjas olikt beroende på naturförhållanden som väder, snö och is eller rovdjursproblem och därför kan inte betesområden ersätta varandra.

Konkurrerande markanvändning: I renskötselområdet kan konflikter mellan rennäringen och övrig markanvändning bli aktuell. Det gäller bland annat för större täktverksamheter som för grus och torv, gruvdrift, vattenkraftsutbyggnad, vindkraft, större skogsbruksåtgärder som kalhuggning, markberedning och skogsbilvägar samt turism.

Konkurrerande markanvändning leder till en ökad fragmentering av landskapet. Tidigare enhetliga betesområden delas in i mindre ytor som försvårar arbetet med renarna som i sin tur kan leda till ökad stress för renarna. Renskötseln använder olika områden till olika tider på året och påverkan från konkurrerande markanvändning på ett ställe kan påverka vikten av ett annat område. I frågor om konkurrerande markanvändning berör anspråket sin egen exploatering medan det för renskötseln behöver ses i ett större sammanhang. Det är viktigt att beakta de kumulativa (succesivt adderande) effekterna.

Renskötseln är en näring som upplever klimatförändringar redan idag. Det ändrar förutsättningar för renen och dess nyttjande av betesområden, både vilken tid på året områdena nyttjas och markens påverkan av förändringar som t.ex. isbildning. Mönstren när renarna använder olika marker kan ändras i och med kortare vintrar och längre vårar och höstar. Flyttleder som idag går över sjöar och vattendrag kan behöva omlokaliseras. Klimatförändringarna kräver att försiktighetsprincipen tillämpas.

Ställningstaganden

Riksintresse: Naturvård

Riksintresse för naturvården regleras i miljöbalken 3:6 och är områden som i ett nationellt perspektiv visar viktiga skeden av natur- och kulturlandskapets utveckling eller områden som är ostört och inrymmer en stor mångfald av naturtyper. Det kan också vara av särskilt stort intresse för att det återfinns högt bevarandevärda naturtyper eller arter, exempelvis ett rikt fågelliv, en ovanlig flora.

De områden som finns inom kommunen utgörs till stor del av fjällmiljöer och våtmarker.

Ställningstaganden

Riksintresse: Friluftsliv

För att ett område ska vara av riksintresse för friluftslivet ska det ha stora friluftslivsvärden sett i ett nationellt perspektiv, ha särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för många. De områden som utgör riksintresseanspråk i kommunen omfattar i huvudsak kommunens fjällområden och vissa vattendrag. För Härjedalens kommun har området för riksintresse för friluftsliv ”Rogen” ( FZ 10) reviderats 2014 och området ”Orsa finnmark” (FZ15) blev aktualiserat år 2017 med en ny avgränsning.

Ställningstaganden

Riksintresse: Kulturmiljövård

I kommunen finns flera områden med höga kulturmiljövärden så som äldre bymiljöer, fäbodar, samiska lämningar, fångstmiljöer med hällbilder och fjälljordbruk. Kommunen har upprättat ett kulturmiljöprogram (KMP) där bland andra de riksintressanta miljöerna är upptagna. Då ny bebyggelse tillförs, anpassas den till den kulturmiljö som finns så väl vad gäller placering och bebyggelsemönster som till utformning i enskilda detaljer av byggnadstradition. Det gäller bebyggelsens proportioner i höjd, bredd och längd. Materialval och utformning av tak, fasad, skorsten och fönster anpassas.

Ställningstaganden

Riksintresse: Vindbruk

Vindbruk

I Härjedalens kommun finns utlagt områden av riksintresse för vindbruk. Syftet är att de områden som har bäst förutsättningar för vindbruk och bästa vindresurserna kan användas till framtida vindkraftsetableringar och en effektiv markanvändning. Under de senaste åren har utveckling framför allt gällande höjd och storlek på verken gjort det möjligt att etablera vindkraft på andra platser än vad som tidigare var lönsamt. Översiktsplanen redovisar de utlagda områdena för riksintresse men tar inte ställning till hur kommunen avser att tillgodose riksintresset. Frågan kommer att hanteras vid revidering av vindbruksplanen.

Ställningstaganden

Vattenkraft

Energimyndigheten har under 2018 haft samråd angående riksintresseanspråk för vattenkraft. Beslut väntas under 2019.

Ställningstaganden

Riksintresse: Vägnät

Riksintressen för väg har stor betydelse för de nationella kommunikationerna på grund av dess överordnande funktion och det är betydelsefullt att dessa funktioner värnas på lång sikt. Kommunen har ett ansvar att värna om att de nationella och regionala vägarnas funktion upprätthålls i ett långt tidsperspektiv. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen och är också huvudman för dessa vägar.

I Härjedalen utgör E45, riksväg 84 och länsväg 315 riksintresse för kommunikationer.

Väg E45 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Delen mellan Göteborg och Gällivare ingår även i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E45 sträcker sig genom nästan hela Sverige, från Göteborg till Karesuando. Vägen benämns också Inlandsvägen. Väg 315 Östavall-Hedeviken - Väg 315 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Väg 84 Hudiksvall-riksgränsen - Väg 84 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik.

Ställningstaganden

Riksintresse: Totalförsvaret

Områden som utgör riksintressen för totalförsvarets militära del är områden som bedöms ha nationellt viktiga värden och kvalitéer för att skydda Sverige. Det kan vara områden eller funktioner som behövs för att genomföra skarpa insatser, men också för att träna, öva och utbilda personal och funktioner. Dessa områden bör därmed skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden.

Områden som berörs av omgivningspåverkan från den militära verksamhet, som är ett riksintresse, redovisas som influensområden. Ett influensområde är ett område inom vilket åtgärder som exempelvis ny bostadsbebyggelse kan påverkas av, eller som i sin tur kan påverka, verksamhet inom riksintresseområdet. Inom influensområden måste Försvarsmakten kunna säkerställa att ny bebyggelse eller andra åtgärder inte innebär risk för påtaglig skada på riksintresset eller ett område av betydelse för totalförsvarets militära del. Därför ska alla plan- och lovärenden inom influensområden remitteras till Försvarsmakten. Hela landets yta är dessutom samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför, och högre än 45 m inom, sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten.

I Härjedalens kommun berörs i de sydvästra delarna av både lågflygningsområden övnings- och skjutfält och påverkansområde för buller eller annan risk. Inom områden för lågflygning gäller särskild hinderfrihet, därför är det viktigt med tidiga samråd med Försvarsmakten i ärenden som rör höga objekt. Inom påverkansområde för buller eller annan risk ska samtliga plan och bygglovsärenden oberoende av höjd samt ärenden rörande beslut om områdesskydd enligt miljöbalken § 7 remitteras till Försvarsmakten.

Ställningstaganden

Övriga allmänna intressen

Järnväg

För Härjedalens kommun och övriga kommuner längs Inlandsbanan är det viktigt att banan prioriteras och ges en standard som möjliggör att den kan utgöra en reell transportled för inlandet. Inlandsbanan är en viktig förutsättning för industri, turism och arbetspendling.

Ställningstaganden

Länsstyrelsen Jämtlands län har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan där grundvattentillgångar i flertalet kommuner redovisas. För Härjedalens kommun finns flera områden utpekade och klassificerade.

Ställningstaganden

Nationalpark

I Härjedalens kommun finns nationalparken Sonfjället som bildade år1909, vilket gör den till en av Sveriges äldsta nationalparker. Den geografiska ytan på nationalparken har sedan dess reviderats år 1989. Nationalparken ligger i anslutning till orten Hede och är ett uppskattat besöksmål, både för kommunens medborgare och besökande.

Ställningstaganden

Natur- och kulturreservat

Det finns ett kulturreservat och ett flertal naturreservat inom Härjedalens kommun. Kulturreservatet Lillhärjåbygget bildades år 2002, och är bestående av en gårdsmiljö. Lillhärjåbygget uppfördes i början av 1800-talet och till gården hör fäboden Hackåsvallen, som byggdes på 1880-talet.

De 26 naturreservat som finns runt om i kommunen har alla olika specifika värden, som är bevarandevärda av olika anledningar. Dessa naturreservat spelar en viktig roll i arbeta mot de nationella miljömålen, det kan handla som att bevara och skydda specifika arter och miljöer, men också att tillgängliggöra och tillgodose upplevelse värda objekt och miljöer.

Ställningstaganden

Biotopskydd

Det finns inom Härjedalens kommun ca 55 skogliga biotopskyddsområden. Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för särskilt värdefulla arter eller naturmiljöer som av andra anledningar särskilt bör skyddas. Det finns två olika typer av biotopskydd, de ena är av staten beslutade biotoper som har ett generellt skydd nationellt.

Biotoper med generellt skydd:

De andra är skyddsområden som länsstyrelsen, kommuner och Skogsstyrelsen kan besluta om i enskilda fallet. De 55 skyddsområdena inom kommunen är utpekade av Skogsstyrelsen, och utgör då skogsområden med en speciell naturtyp av värde för skogens nyckelbiotoper.

Ett biotopskyddsområden som beslutats i de enskilda fallet, alltså de som beslutas av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och kommunerna, skiljer sig från ett naturreservatsskydd genom att det ska finnas en tillhörande beskrivning och namngivning av biotopen och dess skydd, ett naturreservat kan istället innehålla ett flertal biotoper som inte skyddas specifikt utan av reservatet som helhet. Det är också en enklare beslutsprocess gällande biotopskyddsområden då de inte kräver en skötselplan eller föreskrifter för sakägare.

I planläggning eller lovärenden ska de kunna visas att man inte på ett negativt sätt kommer påverka naturmiljön i biotopen. Om det innebär påverkan krävs motiv för dispens från biotopskyddsbestämmelserna.

Ställningstaganden

I Härjedalen finns det två fågelskyddsområden, Häckelberget, nordöst om Funäsdalen samt Ulvberget öster om Hede. I västra Härjedalens kommun finns en liten stam med myskoxar. Myskoxarna har ett rörligt djurskyddsområde runt sig och är därmed ständigt skyddade av en fredad zon på 100 meter.

Ställningstaganden

Vissa arter är skyddade genom artskyddsförordningen (200:845). Det är inte bara växten eller djuret som är skyddat utan även de miljöer som den skyddade arten är beroende av är skyddade. Då kännedomen om arternas förekomst är väldigt varierande finns det risk att bebyggelse och andra exploateringar kan skada skyddade arters livsmiljöer. Det kan krävas dispens för att exploatera i områden där det finns arter som omfattas av artskyddsförordningen. Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen kan bidra med kunskap.

Ställningstaganden

Större opåverkade områden ska skyddas mot åtgärder som kan påverka både områdets karaktär och/eller skada naturmiljön. Varken kommunen eller Länsstyrelsen har genomfört särskilda inventeringar för områden som utgör stora opåverkade mark- och vattenområden enligt miljöbalken. Kommunen gör dock bedömningen att stora områden utanför tätorter och mindre samhällen kan betraktas som opåverkade enligt miljöbalkens synpunkt. Det finns också stora områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet inom kommunen, bedömningen av dessa är att de också kan betraktas som stora opåverkade områden enligt miljöbalken.

Ställningstaganden

Jordbruksbyarna i kommunen utgör ett viktigt inslag både ur livsmedelsproduktions perspektiv men även i påverkan på landskapsbilden. Strategiskt belägna öppna jordbruksområden bidrar tillsammans med fäbodarna starkt till ett områdens karaktär och attraktionskraft.

Kommunen anser det därför angeläget att den idag brukade åkermarken bibehålls öppen och brukad, men saknar styrmedel för att säkerställa detta. Ett viktigt inslag i bibehållandet av jordbruket är att utveckla kombinerade verksamheter, främst inom livsmedelsproduktion och upplevelsenäringen.

Jordbruk är av nationell betydelse vilket betyder att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detta regleras i miljöbalken 3:4. Genom samhällsplanering kan kommunen tillgodose denna bestämmelse genom att utföra lokaliseringsprövningar gällande anspråk som föreslås på mark som i dag är del av jordbruket. Läs mer under kap 2 Markanvändning- Areella näringar.

Ställningstaganden

Ängs- och betesmarker

Små områden med värdefulla ängs- och betesmarker med relativt höga hävdgynnande natur- och kulturvärden. De flesta områdena vårdas med bidrag från staten. Ytterligare uppgifter om områdena finns hos länsstyrelsen och Jordbruksverket. Inventering av dessa områden gjordes av Länsstyrelsen 2002-2004, men komplettering sker kontinuerligt.

Ställningstaganden

Skogsbruken är enligt miljöbalken 3:4 av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Kommunen ska beakta de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden där särskilda markanvändningsintressen utgörs av skogsbruket i miljöbalken. Genom samhällsplanering kan då kommunenS tillgodose denna bestämmelse genom att utföra lokaliseringsprövningar gällande anspråk som föreslås på mark som i dag är del av skogsbruket. Läs mer under kap 2 Markanvändning- Areella näringar.

Ställningstaganden

Kulturmiljöproram

Kulturmiljö omfattar inte bara områden av riksintresse utan en mängd olika perspektiv, däribland byggnader, fornlämningar och miljön kring dessa liksom minnesplatser och landskapsavsnitt. Genom att i tidigt skede identifiera sådana områden kan de tas till vara och användas som en tillgång. Kommunen har ett Kulturmiljöprogram som ska användas som ett underlag för beslut inom den fysiska planeringen. Kommunen har även en kommunantikvarie som kan bidra med kunskap, råd och stöd i frågor gällande kulturvärden och kulturmiljö. Läs mer under Kap. 2 Markanvändning- Natur och Landskap.

Ställningstaganden

Hälsa, säkerhert och miljö

Boende och besökare i kommunen ska inte utsättas för fara utan god hälsa ska främjas. Därtill ska samhällsviktiga verksamheter, miljön och ekonomiska värden skyddas från oönskade händelser, störningar och andra negativa konsekvenser.

Inom den fysiska planeringen har kommunen ansvar att i samband med planläggning och utveckling, säkerställa människors hälsa och säkerhet, förebygga olyckor samt skapa ett robust samhälle. Ansvaret handlar om hushållning med mark och vatten och så lite negativ miljöpåverkan som möjligt. Därför ska kommunen endast planera för byggnation i områden som bedöms som lämpliga för bebyggelse, det innebär bland annat att marken ska vara stabil och bedömas som säker från större risker samt ett förändrat klimat.

Farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras på rätt sätt under en transport.

I Härjedalens kommun är de primära transportlederna för farligt gods på väg, E45 och riksväg 84. Bensinstationer i tät bebyggelse, utgör även de riskkällor inte minst med tanke på bränsletransporterna som sker till dem.

Kommunen har i dagsläget inte utformat några egna riktlinjer gällande säkerhetsavstånd vid ny eller ändrad bebyggelse in till transportleder med farligt gods. Länsstyrelsen Jämtland har heller inte tagit fram riktlinjer gällande för regionen. Det finns riktlinjer där en zonindelning görs för att visa på skyddsavstånd till olika typer av markanvändningen, vilken används av flera kommuner och län.

Denna zonindelning upplever kommunen svårigheter med att uppfylla då flera av orterna i kommunen är utformade efter transportlederna.

En översiktlig riskanalys har genomförts för Funäsdalens centrala delar och denna kommer ligga till grund för mark- och vattenanvändningen inom denna ort. Mer utförliga och detaljerade riskanalyser kan efterfrågas i enskilda fall inom orten. I resterande delar av kommun har inte några riskanalyser genomförts, detta leder till att riskanalyser kan komma att efterfrågas i varje enskilt fall för att bedöma lämpligt säkerhetsavstånd eller motsvarande åtgärder för att säkerställa att den planerade markanvändningen är lämplig och genomförbar ur ett säkerhetsperspektiv.

Från ett samhällsperspektiv anses det rimligt att fatta beslut grundade på riskanalyser. Olyckor med farligt gods är inte ofta förekommande och det kan därför vara en omöjlighet att upprätthålla samt bevara bebyggelsefria korridorer inom ett så pass utökat avstånd att det inte påverkas vid en eventuell olycka.

Rekommenderade skyddsavstånd mellan väg för farligt gods och olika typer av markanvändning. Avstånden mäts från närmaste vägkant.

Ställningstaganden

Förorenade områden

Förorenad mark är områden där det finns eller har funnits miljöfarliga verksamheter. Förorenade områden avser mark, vatten och sediment samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att de kan innebära skada eller olägenhet för hälsa och/eller miljön.

Länsstyrelsen och kommunen har identifierat och inventerat ett antal förorenade områden i kommunen. Av dessa har 121 objekt inventerats och riskklassats enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). Klassningen går från 1-4 där klass 1 innebär störst risk. I kommunen finns inga klass 1 objekt, det finns 15 objekt inom klass 2 och resterande är klass 3 och 4.

Ställningstaganden

Människan utsätts ständigt för joniserande strålning både via inomhusluften eller från marken. För att begränsa de negativa hälsorisker som radon medför är det viktigt att känna till markförhållanden och egenskaperna hos de byggnadsmaterial som används, det gäller både material som används till själva byggnaden eller som fyllnadsmaterial. Radon kan även finnas i vatten speciellt från bergborrade brunnar. Radon som kommer från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader och det finns alltid en risk att gränsvärdena kan överskridas om konstruktionen är otät mot marken.

Det finns riktlinjer för radonhalt i bostäder, skolor och allmänna lokaler.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har kartlagt den naturliga radioaktiviteten i marken både genom flygradiometriska mätningar och vid markmätningar. Tyvärr omfattas inte hela kommunen av dessa mätningar varpå kommunen anser att risk för radon i marken alltid föreligger och ska beaktas i bygglov och planläggning.

Ställningstaganden

Elektromagnetiska fält är en form av icke-joniserande strålning. De är starkast närmast källan men avtar snabbt med avståndet. Runt alla apparater och anläggningar som drivs av elektrisk ström uppstår magnetfält och elektriska fält. Till elektromagnetiska fält räknas även radiovågor från TV- och radiosändningar, trådlösa datornätverk och mobiltelefoni. Starka elektromagnetiska fält är hälsoskadliga, medan det inte finns några säkerställda hälsorisker med svaga elektromagnetiska fält. Strålsäkerhetsmyndigheten har i broschyren ” Magnetfält och hälsorisker ” från 2009 tagit fram referensvärden, som anger den högsta strålningsnivån som allmänheten bör exponeras för. Värdena är satta till en femtiondedel av de värden där man har konstaterat negativa hälsoeffekter. För långsiktiga effekter, som förhöjd cancerrisk, räcker inte dagens kunskap för att fastställa några gränsvärden. Olika frekvenser har olika lätt att skapa strömmar i kroppen, därför skiljer sig värdena mellan olika frekvenser.

För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet 100 μT. Under de största kraftledningarna (400 kV) ligger fälten på 10 – 20 μT.

Svenska kraftnät har också tagit fram en magnetfältspolicy. För att säkerställa att den uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning. Avstånden gäller för områden där det passerar en ledning.

Ställningstaganden

Solljuset och dess UV-strålning är klassat som cancerframkallande för människor. Sedan 2009 är alla sorters UV-strålning och även användning av solarium klassat som cancerframkallande i den högsta riskkategorin (klass 1).

Det enklaste sättet att skydda sig mot hudcancer är att inte bränna sig i solen. Samtidigt har solljuset även positiva hälsoeffekter. Det är därför viktigt att utemiljöer utformas så att de både har goda sol- och skuggförhållanden.

Ställningstaganden

I oktober 2017 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket överens om en övergripande inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas. Syftet med inriktningen är att få ett enhetligt ägande så att bättre standard kan uppnås när det gäller underhåll, säkerhet och klimatpåverkan. Härjedalens kommun ingår i en pilotstudie med 17 andra kommuner. De förslag till kriterier som togs fram i det tidigare arbetet prövas i studien.

Pilotstudien kommer att utvärderas och SKL förväntar sig att resultatet kommer ge ytterligare kunskaper om hur belysningsfrågan bör drivas vidare. När studien är klar kommer SKL och Trafikverket se över inriktning igen. Studien beräknas avslutas hösten 2019.

Ställningstaganden

Enligt MB 5:e kapitel ska gällande miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Miljökvalitetsnormer är juridiska styrmedel som används för att ange den kvalitet ett vatten ska ha eller vilka nivåer som får förekomma av olika luftföroreningar och buller. Till skillnad från de långsiktiga miljökvalitetsmålen tar miljökvalitetsnormerna sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta allt för stor skada. Kommuner ska i sin översiktsplan ta hänsyn till de miljökvalitetsnormer som finns, dvs. för utomhusluft, omgivningsbuller och vattenkvalitet.

Luft

Det finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft för både människors hälsa och för skydd av växtlighet. Det finns både målsättningsnormer och gränsvärdesnormer. Berörda föroreningar inkluderar bland annat partiklar, tungmetaller och några organiska föreningar. Föroreningsnivåerna i kommunen är troligtvis låga och det har därför inte gjorts några mätningar för att kontrollera luftkvaliteten. Generellt i länet kommer en stor del av luftföroreningarna från vägtrafiken och vedeldning.

Den övergripande planeringen inriktas på att minimera uppkomsten av partiklar och andra luftföroreningar. Detta kan bland annat göras genom att uppmuntra människor att åka kollektivt, gå och cykla. Den grundläggande principen är att förtäta i lägen med gångavstånd till kollektivtrafik och service och på så sätt minska bilanvändandet.

Småskalig vedeldning är en betydande källa till luftföroreningar. Vid ofullständig förbränning bildas bland annat benso(a)pyren, B(a)P, vilken är en luftförorening med stor hälsopåverkan. Den småskaliga vedeldningen är den dominerande källan till B(a)P i Sverige. Till skillnad från vägtrafiken är problemen inte knutna till storstäderna, utan småhusområden i mindre kommuner i inlandet och Norrland (SMHI). Generellt är nyare braskaminer och eldstäder mycket mer miljövänliga än äldre modeller.

Ställningstaganden

Vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten upprättas utifrån den kvalitet (status eller potential) som ett vatten ska ha för att värna ett naturligt växt- och djurliv, samt för att säkerställa tillgången till rent vatten för dricksvattenproduktion. Det akvatiska ekosystemet är ofta känsligare för störningar än vad människan är och därför ställer miljökvalitetsnormerna i många fall högre krav på vattnets kvalitet än vad som ställs utifrån ett dricksvattenperspektiv. Den ekologiska statusen eller potentialen i sjöarna och vattendragen i kommunen varierar mycket, från dålig till hög. Alla sjöar och vattendrag i Sverige överskrider gränsvärdet för kvicksilver på grund av internationella luftnedfall. Grundvattenmagasinen i kommunen har god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus. Statusklassningarna i kommunen är till stor del grundade på modelleringar och tillförlitligheten i klassningarna är ofta låg.

Undermåliga avloppsanläggningar utgör ett hot mot vattnets status och en god avloppsvattenhantering och tillsyn är därför viktigt för att minska risken för att vattenkvaliteten försämras. I detta arbete är kommunens VA- plan ett viktigt instrument för framtida planering och inventering.

Nedsläpp av försurande ämnen som transporterats med luften orsakar biologiska skador pga. försurning. För att motverka detta krävs kalkning samt minskade utsläpp av försurande ämnen på internationell nivå.

Jordbruk och skogsbruk påverkar också vattenkvaliteten, bland annat genom bidrag av gödande ämnen. Från jordbruket härstammar de från djurhållning och gödsling medan det från skogsbruk är främst kopplat till näringsläckage vid ökade nederbördsmängder. Både jordbruk och skogsbruk kan också orsaka ändrade flödesförhållanden till följd av avverkning och dikning.

Även spillolja och andra utsläpp kan påverka vattenkvaliteten. I kommunen finns ett antal förorenade områden och pågående miljöfarliga verksamheter. God övervakning av dessa och saneringsåtgärder krävs för att minska tillförseln av miljö- och hälsoskadliga ämnen till våra sjöar och vattendrag.

Ställningstaganden

Mycket av det människor uppfattar som buller orsakas av mänskliga aktiviteter såsom ljud från väg, järnväg och industri. Störningarna kan uppstå direkt, t.ex. genom att vi blir störda i sömnen, men de har också en långsiktig påverkan. Buller och vibrationer är generellt sett inget stort problem i Härjedalens kommun, men behöver beaktas vid detaljplanering och nybyggnation.

I mindre kommuner, såsom Härjedalens kommun, ska man sträva efter att begränsa omgivningsbuller. Små kommuner omfattas av bullernormen i de områden som störs av buller från större vägar (över 3 miljoner fordon/år), järnvägar (30 000 tåg/år) och civila flygplatser (över 50 000 flygrörelser/år).

Utbyggnad enligt de fördjupade översiktsplanerna som finns i kommunen kommer att medföra ökad trafik, men bedöms sammantaget inte bli av den omfattningen att miljökvalitetsnormen för buller enligt kap 5 MB kommer att överstigas.

Ställningstaganden

Översvämningar kan inträffa vid långvariga regn, kraftiga skyfall, ovanligt höga flöden i vattendrag eller ovanligt höga nivåer i sjöar. Vid översvämningar stiger vattennivån så mycket att normalt torra landområden ställs under vatten. I framtiden förväntas översvämningar bli mer vanligt förekommande till följd av klimatförändringar. Översvämningar kan orsaka stora materiella skador där bebyggelse, vägar, elförsörjning, vattenförsörjning och avloppshantering påverkas.

För att minimera konsekvenserna av översvämningar längs vattendrag bör byggnader och anläggningar placeras med respektavstånd till vatten. Vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer är det särskilt viktigt. Dammanläggningens avbördningskapacitet kan vara otillräcklig vilket kan leda till översvämning i magasinet och läckage över dammkrönet som i förlängningen kan orsaka dammbrott. För dammbrott i Ljusnan har en särskild utredning tagits fram som visar vilka konsekvenser detta kan få.

Risken för olyckor och skador i samband med översvämningar påverkas av hur bebyggelse och infrastruktur förändras samt hur de lokaliseras. Genom att placera bebyggelse, infrastruktur och anläggningar i närheten av vattendrag och sjöar där det föreligger översvämningsrisk ökar man exponeringen.

Till följd av klimatförändringar och ökade vattenflöden ökar översvämningsrisken. För att beräkna detta kan karteringar av Q-max användas. Q max är den uppskattade maximala vattennivån som teoretiskt beräknas kunna uppnås till följd av klimatförändringar och ökade vattenflöden.

Vid långvariga regn mättas marken, vilket leder till ökad ytavrinning. Hårdgjorda ytor minskar infiltrationskapaciteten i jorden vilket innebär ökad ytavrinning framför allt i samband med intensiva regn eller skyfall. Länsstyrelsen har låtit göra en förenklad skyfallskartering som visar områden i Härjedalen som har en möjlighet att fyllas med vatten vid ett skyfall. Resultatet ska inte ses som en absolut sanning då modellen inte tagit hänsyn till en rad parametrar så som markens genomsläpplighet, dagvattensystem och vägtrummor mm. Identifierade områden måste därför kombineras med kunskap om platsen och vidare undersökningar för att avgöra om en eventuell risk föreligger.

En god dagvattenhantering är viktigt för att minska risken för översvämningar i tätorter och i nya exploateringsområden där hårdgjorda ytor förändrar avrinningsmängder och flödesmönster. Kommunen ska därför arbeta för att ta fram en dagvattenstrategi (se Teknisk försörjning – Dagvatten). De höga flödena och ökad ytavrinning riskerar att orsaka erosionsskador. Den materialtransport som är anknuten till vattenerosion kan orsaka sättningar. Erosion kan utlösa skred, ras och slamströmmar, något som kan orsaka stora skador (se vidare under ras, skred och erosion).

Respektavstånd från vatten

Vid byggnation och planläggning i närheten till vatten ska hänsyn tas till översvämningsrisker. Som en följd av de klimatförändringar som kan väntas ska flödesnivån Q 1000 * användas som vägledande. Typ av byggnader och funktion är vägledande till vilken flödesnivå som ska användas.

Exempel samhällsviktig verksamhet: Sjukhus, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst, omsorg om utsatta grupper (äldreboende, LSS-boende m.fl.), vatten- och avloppsanläggningar, avfallsanläggningar, miljöfarlig verksamhet klass A, B, C, livsmedelsgrossister, anläggningar för radio och TV, anläggningar för elförsörjning och elektroniska kommunikationer.

Exempel på övrig bebyggelse: Bostäder, handel, kontor, skolor, förskolor, uthus, garage, förråd.

Exempel på verksamheter vid vatten: Båthus, bastu, byggnader för friluftslivet till exempel vindskydd.

* = Q1000 - Den uppskattade maximala vattennivån som teoretiskt beräknas kunna uppnås till följd av klimatförändringar och så kallade tusenårsregn.

** = Qmax - Den uppskattade maximala vattennivån som teoretiskt beräknas kunna uppnås till följd av klimatförändringar och ökade vattenflöden.

För Ljusnan och de större vattendragen med avrinning till Ljusnan finns karteringar för både 100 och 10 000 års flöden. För Överhogdal, Ytterhogdal, Lillhärdal och Vemdalen finns erfarenhetsmässigt områden med risk för översvämning. Genom interpolering mellan 100- och 10 000-årsflödet bedöms 1000-års flödet kunna bestämmas i varje enskilt fall.

Överhogdal
Längs Hoan genom Överhogdals samhälle blir det översvämningar vid häftig snösmältning och stora regnvattensflöden.

Ytterhogdal
Längs Hoan och Kyrksjöns stränder vid översvämningar vid snösmältning och häftiga regnvattenflöden.

Lillhärdal
Härjeån och Blädjan översvämmar delar av Lillhärdal vid stora flöden. Dessutom översvämmas området längs Härjeån när isproppar bildas. Åtgärder som muddring har vidtagits för att minska riskerna för isproppar.

Vemdalen
Norrveman översvämmas årligen vid snösmältning och stora regnvattenflöden på sträckan genom Vemdalens by. På grund av de geologiska förutsättningarna eroderar åns stränder kraftigt och risk föreligger att åfåran ändrar sin sträckning. Åtgärder i form av erosionsskydd har utförts på de mest känsliga sträckorna.

Övriga vattendrag
Då risken för höga vattenflöden sannolikt har ökat under senare år och även framåt i tiden kan öka ytterligare, finns risk för höga flöden i andra vattendrag än de ovan redovisade. I varje bygglovsärende nära sjöar och vattendrag skall därför alltid bedömas om risk för översvämning föreligger.

Översvämningar och förorenad mark
En risk vid översvämning är att föroreningar i förorenade områden frigörs på grund av att vattennivån ökar. Risken för frigörelse av föroreningar är således störst för de förorenade områden som finns i närheten av vattendrag och sjöar. Även om riskklassen för dessa områden är låg kan det på grund av översvämningsrisken vara relevant att prioritera dessa när efterbehandlingsåtgärder ska påbörjas (se Förorenad mark).

Ställningstaganden

Markstabilitet

Skred och ras kan uppstå både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan på naturen. Ofta handlar det om en kombination av flera faktorer. Störst risk för skred och ras är det i jordslänter som innehåller jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i berggrunden. Beroende på jordart kan det finnas risk för skred, ras, slamströmmar eller raviner. Jordarterna i Härjedalen har i mycket stor utsträckning bildats i samband med den senaste landisens avsmältning. Hela kommunen ligger över Högsta kustlinjen (HK) och inom den så kallade norra Sveriges inlands- och fjällregion.

Tidigare snösmältning och större nederbördsmängder till följd av klimatförändringar kan ge upphov till höga flöden, såväl i större som mindre vattendrag. Detta kan innebära erosion och rasrisker i vattendragens närhet.

Skred
I slänter med grova jordar föreligger risk för skred (moränskred) när jorden har vattenmättats till följd av kraftig nederbörd eller i samband med snösmältning. Beroende på förutsättningarna i området och jordarten kan slamströmmar bildas. Det sker oftast i långa, branta slänter bestående av morän, där vattenmättade jordmassor från ett skred fortsätter att strömma nedför slänten. I fjällregionen, där sluttningarna är branta och morän är den vanligaste jordarten, förväntas en ökning av nederbörden och av antalet dagar med extrem nederbörd. Det innebär att risken för slamströmmar förväntas öka. Ett antal avgränsade områden i Härjedalen har relativt nyligen, 2013 - 2014, undersökts översiktligt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens geotekniska institut (SGI) med avseende på stabilitetsförhållandena i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord. Dessa områden finns redovisade i kartan och rapporten i sin helhet återfinns som planeringsunderlag.

I finkornigare jordar ökar risken för skred i samband med kraftig nederbörd, antingen på grund av erosion i närliggande vattendrag (som fungerar som motvikt), på grund av att portrycket i jordlagren blir för högt, eller på grund av växlingar mellan extremt hög och normal vattennivå i ett vattendrag Dessa är mer skredkänsliga och ravinbildande än grövre sediment.

Ras
Ett ras inträffar när en massa av sand, grus, sten eller block eller när en del av en bergsslänt kommer i rörelse. I ett ras rör sig, till skillnad från ett skred, de enskilda delarna i massan fritt i förhållande till varandra. Det är således ingen sammanhängande jordmassa i rörelse som vid ett skred. Bergras kan inträffa i branta bergsslänter med uppsprucket eller vittrat berg. Bergets hållfasthet försämras successivt av exempelvis frostsprängning, vittring och urspolning av material längs sprickor. Jordras är vanliga längs med vattendrag där åar och älvar har skurit sig ned i sandlager vilket försämrar markstabiliteten.

Tjäle
Under vintern fryser vattnet i marken och tjäle bildas. Tjäldjupet beror på lufttemperaturen, markens egenskaper och eventuellt snödjup. När markvattnet fryser ökar volymen, vilket gör att tjälen kan lyfta marken. Hur mycket marken expanderar beror på vattenmängden i jorden och jordtypen. Fenomenet kan orsaka skador på vägar eller sättningar hos byggnader. Särskilt tjälkänsliga är siltjordar. I västra Härjedalen har man påträffat permafrost lokalt.

Klimatförändringar
Klimatförändringarna förväntas påverka flera faktorer som direkt påverkar markstabiliteten. Förlust av vegetation, förhöjd grundvattennivå och förhöjt portryck, ökad avrinning och slänterosion, ökad frekvens och omfattning av översvämningar och ökad jordtemperatur lyfts fram som särskilt viktiga faktorer. Ökad nederbörd, avrinning och intensiva regn förväntas öka risken för ras, skred och slamströmmar i kommunen. Det är viktigt att ha detta i åtanke vid detaljplanering och bygglovgivning. Även den tilltänkta byggnationens livslängd ska beaktas i det skedet.

Förebyggande åtgärder
Det finns många metoder för att förebygga att ras och skred inträffar. Etablering av ny vegetation eller bevarande av befintlig vegetation vid exploatering minskar risken för skred, ras och slamströmmar. Det är också viktigt att de geologiska grundförhållandena utreds så att ny bebyggelse kan placeras där det är lämpligt och på sådant vis att jordens bärighet inte överskrids. En bedömning av markens stabilitetsförhållanden genom en geoteknisk utredning kan användas för att upptäcka och förebygga risker samt för att införa eventuella restriktioner för markanvändning om det föreligger risk för ras, skred och slamströmmar. Det är därför viktigt att en översiktlig kartering av markstabiliteten i raviner och slänter i kommunen utförs.

Exploatering med nya hårdgjorda ytor kan förändra avrinningsmönster och på så vis förändra dagvattenmängderna. Det kan påverka markstabiliteten negativt men genom en god dagvattenplanering och genom att exempelvis bevara vegetation i exploateringsområdet kan riskerna för det minimeras (se Teknisk försörjning – Dagvatten).

I kommande bygglov och detaljplanearbeten ska alltid skred, ras, erosion och slamströmmar särskilt beaktas. Geotekniska undersökningar ska utföras inför planläggning om det inte är uppenbart att det inte är nödvändigt.

Den geotekniska undersökningen ska innehålla:

Ställningstaganden

Miljökonsekvensbeskrivning

Den här miljökonsekvensbeskrivningen till ny översiktsplan i Härjedalens kommun redovisar och utreder de miljökonsekvenser, samt sociala och ekonomiska konsekvenser, som ett genomförande av översiktsplanen kan antas medföra.

Luft och klimat - Planförslaget innebär att kollektivtrafiken ska utredas och utvecklas, att kommunen ska arbeta för en långsiktigt hållbar trafikförsörjningsplanering samt att kommunen vill verka för att peka ut Inlandsbanan som riksintresse. Sammantaget förväntas luftkvaliteten bibehållas eller åtminstone inte försämras.

Vattenkvalitet och vattenmiljöer - Den sammanvägda bedömningen av planförslaget är att vattenkvaliteten kan bibehållas eller förbättras om det genomförs, bland annat eftersom det föreslås att en VA-plan och dagvattenstrategi ska tas fram och att förbättringsåtgärder som kalkning ska sättas in.

Fjällmiljöer - Sammantaget bedöms ställningstagandena i planförslaget bidra till att bevara fjällmiljöerna och den biologiska mångfalden däri. Det finns risk för fortsatta intressekonflikter i fjällområdena men kommunen gör ställningstaganden som kan underlätta att lösa den fysiska planeringen i samförstånd mellan berörda aktörer.

Skogsmiljöer och våtmarker - Planförslaget bidrar delvis till att våtmarker inte påverkas negativt. Det föreslås att våtmarker ska kunna användas för dagvattenhantering men bedömningar huruvida det lämpligt måste göras från fall till fall.

Odlingslandskapet - Planförslaget riskerar att medföra negativa konsekvenser på odlingslandskapet i och med att det ges möjlighet att bebygga jordbruksmark. Dock är det en ganska andel av jordbruksmarken som kan komma att bebyggas och kommunen vill skapa bättre möjligheter att bilda små jordbruksfastigheter.

Växt- och djurliv - Det är svårt att göra en generell bedömning hur den föreslagna markanvändningen påverkar livsvillkoren för flora och fauna. Kommunens övergripande inställning är att värden och innehåll i områden som har höga naturvärden och har någon typ av skydd upprättat ska beaktas vid exploateringar. Sammantaget bedöms inte livsvillkoren för flora och fauna försvåras om hänsyn visas på så vis som är beskrivet i planförslaget.

Bebyggelse - Kommunen ställer sig positiv till ny bebyggelse i hela kommunen men ser främst att ny bebyggelse lokaliseras i anslutning till orter med samhällservice. Planförslaget förväntas medföra positiva konsekvenser för bebyggelseutvecklingen i allmänhet och för tätortsutvecklingen i synnerhet.

Kulturmiljö - Planförslaget medför ingen negativ påverkan på kulturmiljöerna inom kommunen. Ny bebyggelse ska anpassas till den kulturmiljö som finns, både gällande placering och bebyggelsemönster och utformning i enskilda detaljer. I områden av riksintresse för kulturmiljövården ska riksintressets värde och innehåll beaktas vid exploatering. Landskapsbilden kan påverkas av förtätningar i byar och tätorter, något som måste tas i beaktning vid eventuell byggnation.

Klimatanpassning - Planförslaget belyser till viss del risker som kan väntas i samband med klimatförändringar. Strategier för hur kommunen ska möta dessa saknas i vissa avseenden. Riskerna kopplat till översvämning behandlas både genom att kommunen vill prioritera sanering av förorenade områden som riskerar att översvämmas och genom att det ställs krav på geotekniska utredningar i områden med ras- och skredrisk.



Metod

Syftet med konsekvensbeskrivningen till förslaget för ny översiktsplan i Härjedalens kommun är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen kan antas medföra. Konsekvensbeskrivningen beskriver hur relevanta miljökvalitetsmål beaktas i planen samt hur översiktsplanen påverkar relevanta folkhälsomål och miljökvalitetsnormer. I konsekvensbeskrivningen berörs de flesta av ställningstagandena som presenteras i översiktsplanen. Dess miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser beskrivs i separata kapitel.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till bedömningsgrunder och aktuell kunskap, planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad, vari beslutsprocessen som planen befinner sig, att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheteter eller åtgärder, samt med hänsyn till allmänhetens intresse.

Om miljöbedömning

Enligt 6 kap. miljöbalken ska planer eller program miljöbedömas om dess genomförande har en betydande miljöpåverkan. Översiktsplaner antas alltid medföra en betydande miljöpåverkan.

Avgränsning

1. Geografisk avgränsning

Geografiskt omfattar konsekvensbeskrivningen i första hand Härjedalens kommun. Vissa miljöeffekter är dock av sådan karaktär att de påverkar ett större geografiskt område. Det kan exempelvis röra sig om utsläpp av växthusgaser eller påverkan på vattendrag. Den typen av miljöeffekter behandlas så långt det är möjligt, rimligt och relevant.

2. Saklig avgränsning

Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma. Följande områden har bedömts vara av vikt att beakta inom ramen för konsekvensbeskrivningen:

Utöver miljöaspekter har även de sociala och ekonomiska konsekvenserna bedömts. Konsekvenserna av planförslaget beskrivs på ett översiktligt sätt som motsvarar översiktsplanens detaljeringsgrad.

Översiktsplanearbetet påbörjades under år 2016. Det har därför inte hållits något avgränsningssamråd med Länsstyrelsen.

3. Tidsmässig avgränsning

Översiktsplanen kommer att gälla fram till det att den anses inaktuell och en ny översiktsplan tas fram. Aktualitetsprövning ska utföras varje mandatperiod. Miljökonsekvensbeskrivningens tidsmässiga avgränsning är densamma som för översiktsplanen, dvs. till år 2030. Vissa miljöeffekter kan dock sträcka sig längre än så och har därför behandlats i den mån det är möjligt, rimligt och relevant.

Den gällande översiktsplanen är från år 2004. Vid aktualitetsprövningen år 2018 ansågs följande fördjupade översiktsplaner vara aktuella: Östra Sveg (benämnd som områdesplan), Vemdalsskalet/Björnrike, Funäsdalen-Ljusnedalsområdet, Tänndalen med omnejd och Lofsdalen-Glöte. En ny fördjupad översiktsplan för Ramundberget-Bruksvallarna-Messlingen är under framtagande.

De aktuella fördjupade översiktsplanerna ligger till grund för markanvändningen i de områdena, inga förändringar i mark- och vattenanvändningen föreslås i planförslaget. De utgör således en del av nollalternativet.

Utöver de fördjupade översiktsplanerna finns en plan för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-plan), ett kulturmiljöprogram, en vindkraftsplan samt ett designprogram som alla är gällande och utgör en del av nollalternativet. LIS-planen behålls i nuvarande utförande. Kulturmiljöprogrammet revideras och förväntas antas under våren 2019. Vindkraftsplanen ska revideras under planperioden.

Följande områdesplaner/fördjupade översiktsplaner ansågs vara inaktuella i aktualitetsprövningen: Tännäs, Sonfjällsområdet, Långå, Herrö, Linsell/Ransjö, Vallsjön/Bydalen, Härjeåsjön, Orrmosjön, Lillhärdal, Vemdalen by (ersätts av ett planprogram som påbörjats hösten 2017), Hede samt Gullhög/Tönningfloarna, Flötenområdet, Orrmo-Smedjemoraområdet. I Ytterhogdal, Lillhärdal och Hede är större delen av orterna redan planlagd och kommunen bedömer att det i dagsläget inte är aktuellt att planera nya områden för tillkommande bebyggelse eller exploatering.

Ytterligare planeringsunderlag är Klimatstrategi Jämtlands län 2018-2024 och Regional vattenförsörjningsplan för Jämtlands län, Regional utvecklingsstrategi för Jämtland/Härjedalen samt Länstransportplan för Jämtlands län.

Nollalternativet beskriver den troliga utvecklingen i kommunen under förutsättning att det nya förslaget till översiktsplan inte genomförs. Det tolkas här som att utveckling i sådant fall kommer ske i enlighet med nuvarande översiktsplan från år 2004 samt övriga plandokument som gällande fördjupade översiktsplaner, tematiska tillägg och detaljplaner som styr den fysiska planeringen i kommunen (se Gällande dokument och planer).

Om den befintliga planen fortsätter att gälla kommer den att ligga till grund för den framtida planeringen av markanvändningen i kommunen. Generellt kommer det innebära att planeringen och utvecklingen av kommunen inte anpassas till aktuella förutsättningar och mål för kommunen i lika stor utsträckning. Översiktsplanen från år 2004 har en tydlig inriktning mot att öka turismen. Både sommar- och vinterturismen växer kraftigt vilket ställer andra krav på kommunens planer för markanvändningen i jämförelse med de förutsättningar som var år 2004. De fördjupade översiktsplanerna för de stora turistområdena (Tänndalen, Funäsdalen, Bruksvallarna-Ramundberget-Mittådalen-Messlingen, Vemdalen-Björnrike samt Lofsdalen) innebär stora möjligheter till utökade områden för ny bebyggelse och en stor ökning av antalet turistbäddar men det ställer också stora krav på byarnas infrastruktur och serviceutbud. Det saknas en långsiktig strategi för hur dessa servicekärnor kan utvecklas i översiktsplanen för år 2004.

Efter aktualitetsprövningen av översiktsplanen konstaterades att ett antal äldre områdesplaner inte längre är aktuella (se Gällande dokument och planer). Utan en ny översiktsplan skulle planeringen och utvecklingen i dessa områden ske utan kontroll och utan långsiktig plan för markanvändningen.

En del av förslagen som finns med i den nya översiktsplanen kan komma att genomföras ändå, men då utan att i samma grad utformas i förhållande till andra framtida intressen.

Påverkan på luft och klimat

Halten luftföroreningar i kommunen är troligtvis låga men det har inte gjorts några mätningar för att kontrollera luftkvaliteten. Generellt är luftkvalitetsproblem i Jämtlands län är kopplade till fordonstrafik och vedeldning. Den övergripande planeringen inriktas på att minska uppkomsten av partiklar och andra luftföroreningar. Planförslaget innebär vidare utredning för att förbättra kollektivtrafiken samt att kommunen vill verka för att peka ut Inlandsbanan som riksintresse. Sammantaget förväntas luftkvaliteten bibehållas eller möjligtvis förbättras i och med att utsläppen från vägtrafiken förväntas minska. Planförslaget saknar ställningstaganden för att minska miljöpåverkan från vedeldning.

Planförslagets påverkan på utsläpp från väg- och järnvägstrafik - Vägtrafiken bidrar med utsläpp av gaser och partiklar som ökar växthuseffekten, samt med utsläpp av försurande, gödande och ozonbildande ämnen. Utsläppen kan minskas genom att förändra resvanor. Den övergripande inriktningen gällande kommunikationer i planförslaget är att ta fram en hållbar och långsiktig trafikförsörjningsplanering samt att utveckla kollektivtrafiken. Goda kommunikationer är en viktig del för att främja befolkningstillväxten i en kommun som Härjedalen där avstånden är långa.

Kommunen vill vara en aktiv part gällande utvecklingen av järnvägen och anser att den bör utgöra ett riksintresse för kommunikationer. Ett utpekande av Inlandsbanan som riksintresse skulle stärka dess ställning, något som kan medföra en ökning av persontransporterna på den. Det skulle öka möjligheten för både kommuninvånare och turister att resa på ett hållbart sätt in och ut ur kommunen. Tågen drivs idag av diesel varför de miljömässiga fördelarna går något förlorade. Utsläppen från vägtrafik förväntas minska samtidigt som de från tågtrafiken ökar.

Trafikleder kan bli ett hinder mellan bostad och skola eller arbete som gör det svårt att hitta en säker och effektiv väg att gå eller cykla. Många väljer därför bilen även om sträckorna är korta. Samhällsplaneringen måste bidra till att barriärer och otrygga trafikmiljöer motverkas. I kommande planprocesser i områden där kommunen planerar för permanentboende ska gång- och cykeltrafiken särskilt beaktas. God planering i sådana områden kan minska bilanvändandet. Korsning av järnväg för nya exploateringar ska ske planskilt, både för motorfordonstrafik och för enbart gång- och cykeltrafik. På så vis tillgodoses trafiksäkerheten till viss del. Kommunen ser i första hand att exploatering sker i anslutning till orter med samhällsservice vilket kan innebära att möjligheterna till att gå och cykla eller resa kollektivt ökar. Det i sin tur kan leda till en minskning av utsläpp från biltrafiken.

Kommunen avser att utreda och utveckla kollektivtrafiken. Konsekvenserna av detta går inte att bedöma i dagsläget men förhoppningen är att antalet bilresor kan minska.

Planförslaget förväntas totalt sett bidra till att utsläppen från vägtrafiken åtminstone inte ökar. Beroende på vad utredningen om kollektivtrafiken ger och hur den kommande trafikförsörjningsplaneringen ser ur skulle både luftkvaliteten kunna förbättras och klimatpåverkan minska men konsekvenserna kan inte bedömas i dagsläget.

Planförslagets påverkan på utsläpp från flygtrafik - Kommunen avser att vara en aktiv ägare och förvaltare av Härjedalen Sveg Airport även i framtiden. Det motiveras med att flygplatsen är viktig för att kommunen ska kunna attrahera fler permanentboende. Goda kommunikationer är viktigt för att främja inflyttning. Flygplatsen skapar en enkel resväg mellan Härjedalen och övriga Sverige. Att kommunen vill fortsätta vara en aktiv ägare och förvaltare av flygplatsen ger i sig ingen påverkan på utsläppen från flygtrafiken. Om bedömningen däremot görs tillsammans med kommunens övergripande mål, att befolkningen ska öka till 11 000 permanentboende till år 2030 och sett till hur viktigt goda kommunikationer (däribland flygtrafiken) är för inflyttningen, kan ökade utsläpp förväntas vilket är negativt ur miljösynpunkt.

Planförslagets påverkan på klimatet - Planförslaget innehåller inte några specifika ställningstaganden som är direkt kopplade till att minska klimatpåverkan, även om några ställningstaganden (presenterade ovan) indirekt kan bidra till att minska den. En av de regionala åtgärderna som behövs för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan är att genomföra åtgärderna i Jämtlands läns klimatstrategi. Kommunen avser att utarbeta en egen klimatstrategi utifrån den. Om detta genomförs, och klimatstrategin efterlevs, kan kommunens klimatpåverkan minskas.

I Jämtlands läns klimatstrategi anges bland annat att växthusgasutsläppen ska minska, att energianvändningen ska effektiviseras samt att exporten av förnybar energi ska öka. Växthusgasutsläppen kan eventuellt minskas något genom de ställningstaganden som kommunen gör. Gällande export av förnybar energi motsätter sig kommunen vidare utbyggnad av vattenkraft, men förordar att den befintliga vattenkraften ska användas så effektivt som möjligt. Det tematiska tillägget för vindkraft ska revideras under planperioden. Den gällande vindkraftsplanen omfattar bara delar av kommunen och det saknas riktlinjer för vindkraft i fjällområdena. I dagsläget går det därför inte att avgöra huruvida exporten av förnybar energi kommer att öka utifrån de ställningstaganden som görs. Det är dock positivt att kommunen avser att arbeta fram en klimatstrategi under planperioden.

Påverkan på vattenkvalitet och vattenmiljöer

Planförslagets påverkan på vattenkvalitet och dricksvattentäkter- Planförslagets påverkan på vattenkvaliteten i olika berörda sjöar och vattendrag är svår att bedöma i varje enskilt fall och heller inte rimligt att göra inom ramarna för denna konsekvensbeskrivning. Det bör därför göras mer omfattande utredningar vid eventuell framtida exploatering, något som delvis berörs i översiktsplanen. Genom att ställa krav på att samtliga detaljplaner och fördjupade översiktsplaner ska innehålla en VA-utredning och en dagvattenutredning innan de fastställs fångas vissa problem in.

Kommunen arbetar med att upprätta en ny VA-plan som förväntas antas i september 2019. I den behandlas VA-frågor och den utgör ett komplement till översiktsplanen. Kommunen har därför inte gjort några detaljerade ställningstaganden gällande avloppsförsörjning, men några mer strategiska, övergripande ställningstaganden görs. Bland annat anger kommunen att alla fastigheter med behov av avloppsförsörjning ska ha en avloppsanläggning som är godkänd enligt Miljöbalken, att utbyggnaden av kommunala VA-anläggningar ska baseras på bebyggelsetryck och en sammanvägd prioritering av hälso- och miljönytta och ekonomi samt att kommunen eftersträvar en klimatanpassad och långsiktigt hållbar VA-försörjning i hela kommunen. Vidare anger kommunen att de ska hushålla med resurser, verka för återföring av näringsämnen i kretsloppet samt arbeta för att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten uppfylls. Ställningstagandena förväntas bidra till att minska utsläppen från avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Övergödning är i dag inget problem i kommunens sjöar och vattendrag (Figur 1) men det är trots det viktigt att fortsätta verka för att minska utsläppen.

Figur 1. Näringsämnen i ytvattenförekomster.

Kommunen gör ställningstaganden som kan komma att påverka kvaliteten i sjöar och vattendrag positivt. Bland annat anges att miljökvalitetsnormer för vatten ska beaktas i arbetet med detaljplaner och exploatering samt att tillkommande verksamheter inte ska äventyra vattenkvaliteten. Båda dessa ställningstaganden bidrar positivt till att upprätthålla vattenkvaliteten. Nya grustäkter och bergtäkter tillåts inte i direkt anslutning till sjöar och vattendrag för att inte försämra vattenkvaliteten, vilket är positivt. Kommunen avser att fortsätta arbetet med kalkning för att motverka konsekvenserna av tidigare utsläpp av försurande ämnen. Utmaningarna med att nå miljökvalitetsnormerna är dock inte enbart kopplade till försurning. För vissa av sjöarna och vattendragen beror statusklassningen på låg status med avseende på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (t.ex. utformningen av vattendraget, flödesvolym, flödesdynamik samt möjlighet till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material). För att höja statusen krävs således andra åtgärder, exempelvis restaurering av vattendrag. Mer om planförslagets påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten finns i avsnitt Koppling till miljökvalitetsnormer.

Kommunen ser positivt på att etablera nya verksamheter för vattenbruk. Fiskodlingar i öppna kassar kan sprida infektioner och genetiskt material och de ökar näringsämnesbelastningen, framför allt av fosfor via foderspill och avföring från fisk. Ökad fosfortillförsel kan medföra förändringar i ekosystemet, bland annat genom förändrad artsammasättning, algblomning och annan övergödningsproblematik. Det kan lokalt påverka vattenkvaliteten och de akvatiska ekosystemen negativt. Kommunen gör dock ett ytterligare ställningstagande som säger att tillkommande verksamheter inte ska äventyra vattenkvaliteten. Det är viktigt att detta efterlevs för att kunna bibehålla kvaliteten på vattnen.

Alla grundvattenmagasin i Härjedalens kommun har god kemisk och kvalitativ status. Planförslaget förväntas inte att påverka varken kvaliteten eller nivån på grundvattnet. Strömningsförhållanden eller avrinningsområden förväntas inte förändras i någon större utsträckning. Strömningsförhållanden kan förändras lokalt i exploateringsområden, de eventuella riskerna måste utredas noggrannare i varje enskilt fall. I planförslaget föreslås att kommunen ska planera med hänsyn till klimatförändringarnas effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering på lång sikt. Det finns risk vid översvämning att ytvatten tränger in i grundvattenmagasinen. Miljökonsekvenserna i ett sådant fall skulle kunna vara förödande, men genom att belysa problemen i översiktsplanen reduceras risken något.

Planförslagets påverkan på förorenade områden Kommunen prioriterar sanering av områden nära vattendrag där klimatförändringar kan medföra att översvämningar sker i allt större grad, i områden där en eventuell ändring av markanvändningen kan ske samt av förorenad mark som ligger inom vattenskyddsområden eller tätbebyggda områden. Det är viktigt att alla vattentäkter har formellt, aktuellt skydd för att kunna efterleva det senare. Om planförslaget genomförs kan antalet förorenade områden minska. Risken för att föroreningarna ska frigöras vid exploatering eller översvämning minskar. Spridningsrisker och exponering minimeras således så långt det är möjligt genom översiktsplanering. 

Påverkan fjällmiljöer

Fjällen är ur ett nationellt och internationellt perspektiv ett värdefullt natur- och kulturlandskap med mycket höga upplevelsevärden. Naturen i fjällen, med ett betespräglat landskap med stor biologisk mångfald, är känslig. Samtidigt vill många använda miljöerna tack vare just naturen. I kommunen förekommer konflikter mellan konkurrerande markanspråk och intressen inom fjällområdena. Fortsatt djurhållning, framför allt rennäringen, behövs för att bevara fjällandskapet och den biologiska mångfalden. Rennäringens behov av stora sammanhängande betesområden måste balanseras mot behovet av anläggningar för bland annat friluftsliv, naturturism, vindkraft och mineralbrytning.

Fjällmiljön är i behov av en kraftfullare fysisk planering samt av åtgärder som bryter den nedåtgående trenden för fjällsamebyarnas vinterbetesmarker och som i olika planerings- och tillståndsprocesser beaktar kumulativa effekter av olika former av exploatering och markanvändning. Kumulativa effekter kan beskrivas som effekter som samverkar på olika sätt. De kan vara additiva (adderas till varandra), synergistiska (samverkar och förstärker varandra) eller motverkande. Stöd och styrmedel för att få till stånd intensivare bete eller annan hävd i områden som växer igen samt inventering av fjällens natur- och kulturmiljöer behövs. I ett nationellt perspektiv behövs även forskning på klimateffekter, på effekter av olika former av bete och på hållbart fjälljordbruk och rennäring.

Planförslagets påverkan på intressekonflikter - De många olika intressen och markanspråk som finns i fjällområdet är ett hot till att inte nå miljömålet Storslagen fjällmiljö. Okunskap om kumulativa effekter av många olika beslut är ett annat. Ett sätt för kommunen att arbeta mot att uppfylla målet är att gynna friluftsliv och naturturism före andra näringar som gruvor, kraftproduktion, skogsbruk m.m. Kommunen anser att det är viktigt att gemensamt värna om de naturresurser som finns inom kommunen. Besöksnäringen är beroende av fjällmiljöerna men riskerar också att äventyra det långsiktiga bevarandet av djur- och växtliv och unika miljöer. Kommunen ska vara en aktiv part i att förebygga att så sker, vilket är positivt. Besöksnäringen är viktig för kommunen och kommunen ser därför positivt på en fortsatt utveckling av den.

Intrång som lokalisering av bebyggelse, anläggningar och annan form av exploateringar (vindkraft, gruvor) ska undvikas i områden avsatta som riksintressen för rennäringen. Vidare är kommunens inställning till brytning av mineraltillgångar att dessa ansökningar ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, turism och friluftsliv och andra miljöintressen. Även om det i slutänden inte är kommunen som beslutar huruvida mineralbrytning ska få komma till stånd visar det kommunens generella inställning.

Det saknas riktlinjer för eventuell utbyggnad av vindkraft i fjällområdena då det endast är halva kommunen som omfattas av den gällande vindkraftsplanen. Vid revidering av den bör det klargöras hur kommunen ser på vindkraftsutbyggnad även i de områden som idag inte omfattas av den.

Genom att påbörja dialogmöten med länsstyrelsen och berörda samebyar i ett tidigt skede för strategiska planfrågor, detaljplaner, bygglov, förhandsbesked och förfrågningar kring markanvändning inom eller i närheten av renskötselområden kan konflikter kring markanvändningen undvikas. I planförslaget tydliggörs också att de områden som är markerade som viktiga för rennäringen på kartan inte ska ses som statiska gränser. Vid exploatering ska samebyarnas kunskap om nyttjande av marken, de faktiska förutsättningarna på plats med landskapet och eventuella tidigare ingrepp som bakgrund tas i beaktning. Allt detta förväntas underlätta att hantera intressekonflikter i fjällområdena. Om det finns motstridiga riksintressen ska det riksintresse som bäst främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt prioriteras.

Planförslagets påverkan på fjällmiljön och den biologiska mångfalden Djurhållning i fjällvärlden, framför allt rennäring, är avgörande för att nå miljömålet En storslagen fjällmiljö. För att bevara ett vidsträckt, betespräglat fjällandskap som ger förutsättningar att bevara den biologiska mångfalden krävs att rennäringen kan fortsätta bedriva sin verksamhet ostört. Negativa effekter på fjällvegetation och trädgräns kan förväntas om antalet renar och betestryck minskar i framtiden. Kommunens inställning är att rennäringens marker ska bestå för att säkerställa renskötseln. Kommunen avser att stärka den samiska kulturen och identiteten, förhindra markingrepp i områden avsatta som riksintressen för rennäringen samt informera och säkra att renar inte ofredas i tidsperioder då de är speciellt känsliga. Planförslaget förväntas ge positiva miljökonsekvenser med avseende på rennäringen, som utgör en viktig del i att bevara det vidsträckta betespräglade fjällandskapet.

Klimatförändringarna är ett stort hot mot de känsliga fjällmiljöerna och de arter som där. Klimatförändringar kan dock inte stoppas enbart genom god översiktsplanering. Det finns ställningstaganden i planförslaget som eventuellt kan bidra till att minska kommunens klimatpåverkan, men det krävs satsningar både nationellt och internationellt för att nå storskalig förändring.

Sammantaget bedöms ställningstagandena i planförslaget bidra till att bevara fjällmiljöerna och den biologiska mångfalden däri.

Påverkan på skogsmiljöer och våtmarker

Planförslagets påverkan på skogens kvalitet - I planförslaget anges att kommunens förvaltning av den egna skogen alltid ska ske med hänsyn till åtgärdsbehov, miljö- och naturvärden samt med långsiktiga mål för skötseln av innehavet, både avseende produktion och miljö. På så vis förväntas det kommundrivna skogsbruket inte medföra några anmärkningsvärda negativa konsekvenser på miljön. Kommunen har enbart små möjligheter att påverka hur andra skogsägare väljer att sköta sina skogar. Däremot är kommunen positivt inställd till fler terminaler för omlastning av timmer vilket kan stärka skogsbrukets ställning i kommunen.

Vidare anser kommunen att annan markanvändning kan tillåtas på mark som inte längre är lämplig att nyttja för skogsbruk, eller då det inte längre finns möjligheter som tillåter skogsbruk. Förändrad markanvändning kan, beroende på skogens beskaffenheter och läge, försämra livsvillkoren för vissa arter samt minska tillgången till rekreationsområden.

Planförslagets påverkan på våtmarker Inom kommunen finns två Ramsarområden – Gullhög-Tönningfloarna och Aloppkölen-Köpmankölen. Områdena ingår även i Myrskyddsplan för Sverige. Dessa områden ligger inom det område som kommunen anser är viktigt för torvutvinning (områden inom en radie på 7 mil från Sveg). Inom 7 mils radie från Sveg återfinns även andra våtmarker som omfattas av Myrskyddsplanen, våtmarker med naturvärdesklass 1 och 2 i Våtmarksinventeringen, våtmarker som är Natura 2000-områden eller av riksintresse enligt 3 kap. 6 § MB. Dessa kan regelmässigt antas ha höga naturvärden och bör generellt undantas från exploatering. Det finns fördelar med att tydliggöra det i översiktsplanen, även om det inte är kommunen som beslutar om tillstånd för torvtäkter.

Våtmarker undantas från bebyggelse men kan komma att användas för dagvattenhantering. Vissa av våtmarkerna skyddas även på annat sätt, t.ex. genom att de utgör riksintressen av olika slag. Kommunens ställningstagande är att riksintresseområdenas värden och innehåll ska beaktas vid eventuella exploateringar. Planförslaget bidrar delvis till att våtmarkerna inte påverkas negativt men bedömningar huruvida de är lämpliga att använda för dagvattenhantering måste göras från fall till fall. Dagvattnet kan innehålla miljöskadliga ämnen som kan skada våtmarkernas ekosystem.

Påverkan på odlingslandskapet

Jordbruket har länge varit av stor betydelse i kommunen, både som näringsgren men också utifrån landskapsbilden. Jordbruksbyarna är ett viktigt inslag i landskapsbilden. Öppna jordbruksområden tillsammans med fäbodarna bidrar till ett områdes karaktär och attraktionskraft. Tio av de områden av riksintresse för kulturmiljövård som finns i kommunen utgör riksintresse tack vare jordbruket. Fäbodbruket är en jordbruksform som fortfarande lever i kommunen. Fäbodvallarna är ett levande kulturarv med höga biologiska- och kulturhistoriska värden som har ett starkt symbolvärde för kommunen.

Det är viktigt att jordbruket ges förutsättningar för att utvecklas och att landskapet håll öppet och brukat för att bevara den biologiska mångfalden och landskapsbilden. Den huvudsakliga inriktningen för kommunen är att jordbruksmarken ska ses som en tillgång och resurs för kommunen, fastighetsägare och besökare utifrån.

Planförslagets påverkan på framtida brukande av jorden - Det finns risk att antalet hektar jordbruksmark minskar om planförslaget genomförs vilket kan minska möjligheten till ett framtida brukande av jorden. Kommunen är inte främmande för att ta brukad/hävdad åkermark, slåttermark och betesmark i anspråk för annan användning. Den mängd jordbruksmark som kan komma att tas i anspråk för annan markanvändning är relativt liten i och med att det enbart gäller jordbruksmark i närheten av befintlig infrastruktur i form av vägar samt på gångavstånd från kollektivtrafik och skola. Utöver det anges att vid exploateringsanspråk på jordbruksmark ska samråd med LRF hållas i tidigt skede för att bedöma hur utveckling och byggnation kan ske med minst skada och därigenom undvika konflikter. Samtidigt ser kommunen positivt på nybildning av små jordbruksfastigheter. Det är därför svårt att avgöra hur planförslaget kommer att påverka det totala antalet hektar jordbruksmark.

Planförslagets påverkan på ängs- och hagmarker - Kommunen anser att det är angeläget att den idag brukade åkermarken behålls öppen och brukad, men saknar styrmedel för att säkerställa detta. Den nuvarande trenden är att jordbruket minskar i omfattning och att tidigare brukad mark växer igen. En ökad förbuskning ses som en negativ utveckling eftersom det påverkar de nyckelbiotoper som ängs- och hagmarker utgör. Om marken inte längre är lämplig att nyttjas som tidigare eller om möjligheterna inte längre tillåter den tidigare markanvändningen, ser kommunen att annan markanvändning kan tillåtas för att främja en god hushållning med mark och vatten. Det finns risk att ängs- och hagmarker samt småbiotoper påverkas negativt lokalt om jordbruksmark tas i anspråk för annan användning. Om alternativet är igenväxning får det ändå ses som det minst dåliga alternativet att marken nyttjas för bostäder och andra samhällsviktiga funktioner.

I kartan redovisas områden med värdefulla ängs- och betesmarker med relativt höga hävdgynnande natur- och kulturvärden. Vid eventuell bebyggelse eller andra åtgärder i dessa områden ska stor hänsyn tas till naturintresset och ny bebyggelse bör inte placeras inom dessa områden vilket bidrar till att minska negativ påverkan på dem.

Planförslagets påverkan på odlingslandskapet som kulturmiljö - Planförslaget förväntas inte medföra några negativa konsekvenser på att bevara den kulturmiljö som odlingslandskapet utgör. Att förhindra igenväxning är positivt för att bevara jordbruksområden öppna. Vid etablering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till den befintliga och anpassas därefter. En bedömning ska göras med hjälp av kommunantikvarien eller annan relevant specialist för att se till lämpliga åtgärder i varje enskilt fall. 

Påverkan på växt- och djurliv

I Härjedalens kommun finns många områden med höga naturvärden. Naturen varierar från vidsträckta fjällområden, myllrande våtmarker, djupa skogar till betade jordbruksmarker. Miljöerna är viktiga för den biologiska mångfalden och många av områdena skyddas därför på olika sätt. En stor del av kommunens yta är skyddas genom att de utgör natur- och kulturreservat, Natura 2000-områden eller andra typer av skyddsområden. I kommunen finns en nationalpark – Sonfjällets nationalpark – som är en av Sveriges äldsta nationalparker.

Påverkan på villkoren för flora och fauna - Det är svårt att göra en generell bedömning hur den föreslagna markanvändningen påverkar livsvillkoren för flora och fauna. Det måste bedömas från fall till fall inom berörda områden. Kommunens övergripande inställning är att värden och innehåll i områden som har höga naturvärden och har någon typ av skydd upprättat ska beaktas vid exploateringar. Exempelvis ska naturvärdesinventeringar utföras vid planläggning och exploatering orörd mark. Vidare ser kommunen ett värde i att upprätthålla naturreservat så att människor i fler generationer har möjlighet att uppleva och nyttja den. Vid inrättande av olika typer av områdesskydd ska kommunen verka för att olika näringars pågående och tillåtna markanvändning inte försvåras. Det kan å ena sidan försvåra att bevara naturvärdena, å andra sidan ge ett större incitament till att upprätta områdesskydd. Bedömningar måste göras från fall till fall.

Sammantaget bedöms inte livsvillkoren för flora och fauna försvåras om hänsyn visas på så vis som är beskrivet i planförslaget.

Påverkan på bebyggda miljöer

Kommunen har identifierat åtta orter med samhällsservice som här betraktas som tätorter. Det handlar om Bruksvallarna, Funäsdalen, Hede, Sveg, Vemdalen, Lofsdalen, Lillhärdal och Ytterhogdal. Definitionen för orter med samhällsservice är orter med kommunal service som skola och omsorg. Majoriteten av kommunens befolkning är bosatta inom någon av orterna.

Det övergripande ställningstagandet är att kommunen ska föra en utvecklad strategisk markpolitik, för att tillgodose kommande behov avseende bostäder, verksamheter och annan samhällsservice som till exempel skola, barnomsorg och äldreboende.

Planförslagets påverkan på bebyggelseutvecklingen på landsbygden - Kommunen anser att samspelet mellan landsbygd och service är viktigt. Ny bebyggelse och större kompletteringar ska prövas utifrån kommunalekonomiska aspekter. I områden med stark besöksnäring kan utredningar behövas för att påvisa om eller hur ytterligare exploatering kan ske. Detta kan resultera i att områden kan komma att anses vara fullt utbyggda för tillfället.

Om planförslaget genomförs medför det att bebyggelse i första hand ska samlas i grupper, åtskilda av obebyggda partier som medger genomsläpp, naturupplevelser från vägen, rekreation etc. och att bebyggelsen inte tillåts växa ihop till långa band längs vägar, sjöar och vattendrag. Genom att samla bebyggelse underlättas samordning av kommunal service och teknisk försörjning.

Planförslagets påverkan på bebyggelseutvecklingen i fjällmiljö - Planförslaget förväntas inte försämra fjällmiljöernas karaktär och landskapsbild. Kommunen är generellt restriktiv till ny bebyggelse eller anläggningar nära fjället samt i den närmsta fjällskogzonen, undantaget sådant som behövs för friluftslivets eller allmänhetens behov. Jakt- och fiskestugor samt båthus för markägares behov är också undantagna detta. Vidare anser kommunen att exploateringar inom riksintresseområdet för obrutet fjäll ska beakta riksintressets värde och innehåll och att fjällområdena utgör värdefulla områden i enlighet med PBL 9:8 vilket innebär att bygglov krävs för Attefallsåtgärder. Ställningstagandena syftar till att bevara landskapsbilden, vilket är positivt. Genom att ställa krav på bygglov för Attefallsåtgärder kan kommunen lättare styra vilka komplementbyggnader som får uppföras och på så vis få en enhetlig bebyggelse som passar in i landskapsbild och med utformningen på byggnader i övrigt.

Planförslagets påverkan på tätortsutvecklingen - Planförslaget innebär ingen förändring i mark- och vattenanvändningen i Bruksvallarna, Funäsdalen, Hede, Vemdalen eller Lofsdalen. I de områden som har gällande fördjupade översiktsplaner eller planprogram ska de fortsätta gälla. I områden som saknar det kommer förtätningar eller förändringar inom befintlig bebyggelsestruktur prövas med hjälp av detaljplan eller så ska planprogram eller en ny fördjupad översiktsplan tas fram om större exploateringar eller förändringar efterfrågas.

samhällsservice och dess omnejd. Detta för att kunna erbjuda en god kommunal service. Förtätningar av samhällen kan ge en ökad problematik kring buller, vibrationer och risker. Planförslaget ställer dock samtidigt krav på utredningar och rekommenderade avstånd till vägar, järnvägar m.m. för att motverka detta.

Vid kommande fysisk planering ska den bostadsnära naturens tillgång, nåbarhet och kvalitet beaktas. Grön- och vattenområden i tätorter eller i tätortsnära läge bevaras och utvecklas således. Samtidigt finns risk att andelen hårdgjord yta ökar i tätorterna i och med att förtätning föreslås. Kommunen ska upprätta en dagvattenstrategi under planperioden och vara noga med att spara grönområden för lokalt omhändertagande av dagvatten. Även om hårdgjorda ytor ökar finns en plan för hur det ska hanteras.

Planförslaget förväntas totalt sett ha en oförändrad eller positiv påverkan på tätortsutvecklingen.

Planförslagets påverkan på avfallshantering och förorenade områden - Ställningstagandena innebär att kommunen ska sträva efter att samhällsbyggandet och planeringen som underlättar avfallshanteringen. Markområden för avfallshantering ska beaktas vid planering. Kommunen avser att utforma avfallshantering ska utformas så att uppkomsten av avfall minimeras samt skapa bättre förutsättningar för hantering av det avfall som uppkommer och i största möjliga mån möjliggöra sortering vid källan. Allt detta ligger i linje med EU:s avfallshierarki. Om planförslaget genomförs förväntas positiva konsekvenser på avfallshanteringen.

För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska innehålla en avfallsplan och de föreskrifter som kommunen har meddelat. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Renhållningsföreskrifter finns upprättade men avfallsplan saknas. Det är viktigt att kommunen tar fram en avfallsplan för att den långsiktiga avfallsplaneringen ska skötas på bästa sätt och vara anpassad till dagens kunskapsläge och förutsättningar.

Kommunen har identifierat många förorenade områden som redovisas i översiktsplanen. De områden som ligger i närheten av vattendrag där klimatförändringar kan leda till mer frekventa översvämningar, områden där en eventuell ändring av markanvändningen kan ske, områden inom vattenskyddsområden samt de inom tätbebyggda områden ska prioriteras för sanering. Fortsatt arbete med sanering av förorenade områden kommer på sikt leda till minskad exponering eller risk för exponering av giftiga ämnen.

Planförslagets påverkan på arkitektoniska aspekter- Bebyggelsens utformning är viktig för att tillvarata kommunens utvecklingsförutsättningar och landskapets särskilda profil. I diskussioner kring byggnaders utformning ska den enskilda platsens bebyggelse, tradition och kultur vara vägledande. På så vis förväntas landskapsbilden bevaras och utvecklas så att de estetiska värdena kvarstår.

Påverkan på kulturmiljö

I kommunen finns flera områden med höga kulturmiljövärden. De inkluderar äldre bymiljöer, fäbodar, samiska lämningar, fångsmiljöer med hällbilder och fjälljordbruk. Det finns ett kulturreservat – Lillhärjåbygget – i kommunen, flera områden av riksintresse för kulturmiljövården och många byggnadsminnen. Vidare finns flera områden som är av regionalt och lokalt intresse men som inte utgör ett riksintresse. Många kulturmiljöer omfattas av kommunens kulturmiljöprogram. I de områdena ska kulturmiljöprogrammet vara vägledande i frågor gällande bebyggelse och andra lovärenden. Andra kulturmiljöer som inte omfattas av kulturmiljöprogrammet kan ändå vara värda att bevara. Därför ska en bedömning ske med hjälp av kommunantikvarien eller annan relevant specialist för att se till lämpliga åtgärder i varje enskilt fall. Ny bebyggelse ska anpassas till den kulturmiljö som finns. Det gäller både placering och bebyggelsemönster så väl som utformning i enskilda detaljer av byggnadstradition (proportioner i höjd, bredd och längd, utformning av tak, fasad, skorsten och fönster). I områden av riksintresse för kulturmiljövården ska riksintressets värde och innehåll beaktas vid exploatering. Planförslaget medför ingen negativ påverkan på kulturmiljöerna inom kommunen.

Klimatanpassning

I och med att klimatet förändras ställs stora krav på samhällsplaneringen. Enligt de klimatanalyser som genomförts i länet förväntas årsmedelnederbörden, årsmedeltemperaturen och årsmedelvattenföringen att öka i framtiden. Snötäcket förväntas minska både med avseende på antal dagar med snötäcke och det maximala vatteninnehållet i snötäcket. Arbetet med att belysa klimatförändringarnas konsekvenser har påbörjats, men strategier för hur kommunen ska möta dessa saknas i vissa avseenden.

Fysisk planering och bebyggd miljö - Planförslaget belyser vikten av att anpassa den fysiska miljön för att minimera negativa konsekvenser till följd av klimatförändringar. Kommunen ska prioritera sanering av områden nära vattendrag där klimatförändringarna kan medföra ökad risk för översvämning vilket på sikt kan minska risken för kemiska föroreningar. Förorenade områden redovisas i kartan vilket kommer underlätta vid framtida planering för detta. Dessutom visas lager för översvämning till följd av både 100-årsregn och dammbrott. Lagren ska också utgöra grund för bedömning om lämplig placering av nya byggnader och anläggningar, de ska planeras med respektavstånd till vatten. Kommunen anser att den bostadsnära naturen alltid ska beaktas med avseende på tillgång, nåbarhet och kvalitet i den fysiska planeringen samt att genom fysisk planering tillgodose behovet av gröna passager och ortsnära rekreationsområden.

Hälsa och säkerhet - Förändrade nederbördsmönster och vattennivåer kan förändra markstabiliteten och därmed öka risken för ras, skred och slamströmmar. Olycksrisken som är förknippad med klimatförändringar kan reduceras genom att belysa problemområden i översiktsplanen, vilket görs i planförslaget. I kommande bygglov och detaljplanearbeten ska skred, ras, erosion och slamströmmar särskilt beaktas. Geotekniska undersökningar ska utföras inför planläggning om det inte är uppenbart att det inte är nödvändigt. Undersökningen ska bland annat innehålla en översiktlig bedömning av hur klimatförändringarna kan påverka de geotekniska förhållandena. Planförslaget innebär också att hänsyn ska tas till översvämningsrisker och dagvattenhantering till följd av ökad nederbörd. Vid exploatering i fjällterräng ska vegetation sparas, dels för att inte försämra markens stabilitet, dels för att minska dagvattenflöden.

Tekniska försörjningssystem - Kommunen avser att fortsätta samverka över kommungränserna kring vatten- och avloppsfrågor vilket är positivt för att få en hållbar förvaltning av gemensamma dricksvattenresurser och övrig vattenförvaltning. Det pågår en process att revidera VA-planen. Den förväntas antas under år 2019. Kommunen eftersträvar en klimatanpassad och långsiktigt hållbar VA-försörjning i hela kommunen. Redan idag förekommer problem med uttagskapaciteten från vissa vattentäkter. I och med ändrat klimat kan de problemen bli större och ställa högre krav på dricksvattenberedningen. Ett generellt ställningstagande i översiktsplanen är att all dricksvattenförsörjning som berörs av Livsmedelsverkets lagstiftning ska uppfylla dess krav men frågan måste behandlas vidare i VA-planen för att få en långsiktigt hållbar och strategisk planering kring dricksvattenförsörjningen i kommunen.

Det finns i dagsläget ingen dagvattenstrategi för kommunen, men en sådan ska upprättas under planperioden. Den nuvarande hanteringen bygger på lokalt omhändertagande av dagvatten men det finns inga särskilda ytor reserverade för det ändamålet i de fördjupade översiktsplanerna. Kommunen avser att använda våtmarker för dagvattenrening. Bedömningar måste göras från fall till fall om detta är lämpligt eftersom dagvattnet kan innehålla miljöskadliga ämnen som kan skada våtmarkerna. Fram till dess att dagvattenstrategin är upprättad finns ett antal ställningstaganden som tydliggör hur dagvattenfrågan ska hanteras i nya detaljplaner och fördjupade översiktsplaner eller vid upprättande av nya tomter. Översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällsstruktur ska ske med hänsyn till klimatförändringarnas effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering.

Rennäring - Rennäringen är avgörande för att nå miljömålet En storslagen fjällmiljö. Det är en näring som står inför stora framtida utmaningar. Klimatförändringar som förskjutning av årstider och fler väderomslag har medfört sämre vinterbete, brist på svalkande snöfläckar sommartid och osäkra isförhållanden vid flyttning. Negativa effekter på fjällvegetation och trädgräns kan förväntas om antalet renar och betestryck minskar i framtiden. Det är viktigt att beakta samernas situation och förändrade förutsättningar för flytt av renar etc. med ändrad markanvändning och påverkan av förändrat klimat vid planering av infrastruktur. Framtida infrastrukturlösningar bör garantera renarnas framkomlighet. Det är därför positivt att kommunen gör ställningstaganden som avser att stärka rennäringens roll i kommunen och säkerställa att rennäringens marker består.

Jordbruket - ställs inför nya utmaningar i och med att klimatet förändras. Klimatanpassning av jordbruket kan inte hanteras i en översiktsplan. Kommunen beskriver dock tänkbara klimatrelaterade problem och risker i planförslaget vilket är positivt. Det är viktigt att jordbruksmarken behålls i så stor utsträckning som möjligt för att skapa en försörjningstrygghet inför kommande klimatförändringar där den globala produktionen och tillgången på livsmedel kan komma att förändras genomgripande. I och med att kommunen öppnar upp möjligheter att bebygga jordbruksmark i lägen med god tillgänglighet finns risk att andelen brukad mark minskar. Det är viktigt att avvägningar görs i förhållande till markens bevarandevärde i de fall exploatering av jordbruksmark kan komma att bli aktuellt.

Skogsbruk - Liksom för rennäringen och jordbruket kommer skogsbruket som näringsgren att påverkas av klimatförändringarna. Klimatanpassning av skogsbruket kan inte hanteras i en översiktsplan.

Besöksnäring - Turismen i delar av kommunen utgörs till stor del av vinterturism. Snötäcket förväntas minska både med avseende på antal dagar med snötäcke och det maximala vatteninnehållet i snötäcket. Det är därför viktigt att turismen i kommunen anpassas till klimatförändringarna för att den även fortsättningsvis ska kunna fungera som en viktig näring. Kommunen anser att det är viktigt att turismen är hållbar. För att åstadkomma hållbar turism behövs ett samordnat ansvarstagande för miljön där både kommunen och privata aktörer måste vara involverade. Den kommunala samhällsplaneringen tillsammans med det lokala miljöarbetet är viktiga miljöpolitiska instrument. Exploateringsområden bör utformas och placeras på lämpligt skyddsavstånd till sjöar och vattendrag och med hänsyn till skydd mot olyckshändelser, brand, klimat- och hygienförhållanden. Flera ställningstaganden som knyter an till det görs i planförslaget. Översiktsplanen från år 2004 har en stark turistisk inriktning. I förhållande till den, som utgör nollalternativet, tar det här planförslaget mer hänsyn till andra intressen än turism vilket är positivt ur ett miljöperspektiv. För att klimatanpassa besöksnäringen behöver möjligheterna för året-runt-turism utvecklas. Det är dock svårt att göra enbart genom kommunal översiktsplanering.

I Sverige finns 16 nationella miljökvalitetsmål som alla bygger på ett övergripande generationsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till och de ligger till grund för regionala och lokala miljömål. I Jämtlands län bedöms miljökvalitetsmålen Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet som nära att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedömds inte kunna nås med beslutade styrmedel. För tidsperioden år 2017–2020 ska följande miljökvalitetsmål prioriteras extra:

Nedan följer en kortfattad och övergripande återkoppling mot ovanstående miljökvalitetsmål samt mot ytterligare några som har beröring med översiktsplanens förslag. Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård är inte relevant för Härjedalens kommun. Möjligheten att nå målet Skyddande ozonskikt bedöms inte påverkas direkt av planförslaget utan bara av indirekta effekter.

Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft är främst kopplade till utsläpp av föroreningar till luft. Utsläppen måste minskas så att luften är tillräckligt ren för att inte skada människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden.

Den största utsläppskällan är förbränning av fossila bränslen men på vissa håll i Jämtlands län finns även problem med vedeldning. Planförslaget innebär en viss förtätning av orter med samhällsservice, vilket skulle leda till att ny bebyggelse placeras i närhet av befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. Gång- och cykeltrafik ska särskilt beaktas i kommande planprocesser, kommunen vill utveckla kollektivtrafiken och ska under planperioden upprätta en trafikförsörjningsplan. Bättre möjligheter till arbetspendling och kollektivt resande kan minska personbilsresandet, men det är oklart i vilken utsträckning med tanke på de långa avstånden i kommunen. Om Inlandsbanan pekas ut som riksintresse skulle dess ställning i kommunen stärkas och troligtvis kan både person- och godstrafik på den öka. Minskade utsläpp av föroreningar från transportsektorn bidrar till att minska utsläpp av luftföroreningar och växthusgashalterna i atmosfären, vilket i sin tur påverkar både luftkvaliteten och klimatsystemet. Det är viktigt att kommunen börjar genomföra luftkvalitetsmätningar för att kunna övervaka utvecklingen av luftkvaliteten. Det finns risk för ökade föroreningshalter i exploateringsområden.

För att nå målet Begränsad klimatpåverkan krävs att utsläppen minskar globalt sett. På regional nivå kan Jämtlands län bidra till en begränsad klimatpåverkan genom export av förnybar energi, men även utsläpp av växthusgaser från framför allt transportsektorn behöver minskas. Kommunen är negativ mot att utöka vattenkraften i kommunen men är positiv till att utveckla och effektivisera de anläggningar som finns.

Den sammanfattade bedömningen är att planförslaget inte motverkar de två miljökvalitetsmålen men det krävs mer omfattande insatser på regional, nationell och global nivå för att uppfylla målen. Kommunen avser att upprätta en klimatstrategi under planperioden vilket är positivt.

God bebyggd miljö

Miljökvalitetsmålet syftar till att nå en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur, där miljöanpassade och resurssnåla transportsystem ska främjas och viktiga grön- och blåstrukturer samt natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Främst förnyelsebara energikällor ska användas. Människors hälsa får inte riskeras och ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur ska utvecklas.

Planförslaget innebär att bebyggelseutvecklingen i första hand ska ske i anslutning till orter med samhällsservice. Det möjliggör för ett ökat underlag för kollektivtrafik, förbättrade pendlingsmöjligheter samt möjligheter att gå och cykla. Kommunen avser att arbeta fram en trafikförsörjningsplan, utveckla kollektivtrafiken och särskilt beakta gång- och cykeltrafiken i kommande planprocesser. Genom att lokalisera ny bebyggelse i närhet av den befintliga underlättas även avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning.

Tillgången till natur- och grönområden är stor i kommunen och förväntas inte försämras i och med planförslagets genomförande. Planförslaget innebär att den bostadsnära naturen ska beaktas med avseende tillgång, nåbarhet och kvalitet i den fysiska planeringen samt att grönområden ska sparas i nya planområden.

I planförslaget anges restriktioner för bebyggelse i närhet av störande verksamheter som avloppsreningsverk, deponier, täkter, vägar, järnvägar m.m. Det gör det möjligt att planera för byggnader med låg påverkan från buller och andra störningar.

Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap kan bevaras, användas och utvecklas om planförslaget genomförs. Risken för att kulturvärdena i den bebyggda miljön ska gå om intet anses vara liten.

Om planförslaget genomförs kan luftkvaliteten bibehållas eller möjligtvis förbättras något, även om det finns risk att människor utsätts för skadliga luftföroreningar i vissa områden och då främst vintertid.

För att kunna möta påverkan från klimatförändringarna krävs anpassningsåtgärder. Kommunen föreslår bland annat att framtida byggnader och anläggningar ska planeras med respektavstånd till vatten, att hänsyn ska tas till översvämningsrisker och dagvattenhantering och att vegetation ska sparas vid exploatering i fjällterräng. Planförslaget belyser därmed vikten av att anpassa den fysiska miljön för att minimera framtida negativa konsekvenser till följd av klimatförändringar.

Miljömålet God bebyggd miljö innehåller många kvalitativa preciseringar vilket gör det svårt att bedöma huruvida översiktsplanen ökar möjligheten att nå miljömålet eller inte. Sammantaget bedöms översiktsplanens förslag medverka till en positiv utveckling för målet, men det krävs fler insatser för att det ska nås.

Giftfri miljö och Säker strålmiljö

Många av de åtgärder som måste sättas in för att uppnå de två miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Säker strålmiljö kan inte styras genom översiktsplanering. Det finns ändå ställningstaganden som till viss del kan bidra till en positiv utveckling för målet. Exempelvis ska exponeringen av UV-strålning beaktas vid planering av barns och äldres utemiljöer, och allmänna rekommendationer för radonsäkert byggande presenteras.

I planförslaget redovisas hälso- och miljörisker kopplat till olika typer av strålning. Där finns även ställningstaganden som syftar till att minska exponeringsrisker. Bland annat kan man genom att prioritera sanering av förorenade områden som ligger inom översvämningskänsliga områden minska risken för att frigörelse av föroreningar vid eventuella översvämningar.

Även om det finns ställningstaganden som ligger i linje med en del av de insatser som behövs för att på sikt kunna nå miljökvalitetsmålen är det inte tillräckligt för full måluppfyllnad.

Vattenmålen – Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning

Miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet (vattenmålen) är kopplade till utsläpp till vatten och påverkan på livsmiljöer i vatten. Syftet med målen är att skapa en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt en god livsmiljö för vattenlevande organismer.

De generellt sett största källorna till övergödning är diffusa utsläpp av fosfor och kväve från jordbruk och dagvatten, samt punktutsläpp från avloppsreningsverk. De flesta av kommunens sjöar och vattendrag har inte någon övergödningsproblematik idag. Framtagande av en VA-plan och dagvattenstrategi minskar risken för framtida övergödning. Utökat vattenbruk ökar däremot risken för övergödning och andra miljöproblem lokalt.

Det är positivt att kommunen ska fortsätta arbeta med kalkning för att minska försurningens effekter på vattenekologin. Åtgärdstaketen för vattenmiljöer som är fysiskt påverkade av flottning, vattenkraft och dylikt måste öka för att höja vattenkvaliteten, men det har kommunen valt att inte hantera i planförslaget.

Exploatering leder generellt till ökade transporter och större andel hårdgjorda ytor. Ökade transporter leder till ökade föroreningar, och ökad andel hårdgjorda ytor ökar avrinningen. Totalt kan det leda till att grundvattenkvaliteten försämras om förorenat ytvatten når grundvattenmagasinen. Genom att spara vegetation i exploateringsfasen och ställa krav på god dagvattenhantering minskar risken för att det sker.

Planförslaget motverkar inte miljökvalitetsmålen som är kopplade till vatten men ställningstagandena är heller inte tillräckliga för att nå målen.

Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv och Myllrande våtmarker

Syftet med miljökvalitetsmålet Levande skogar är att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Målet är mycket svårt att nå till år 2020 i Jämtlands län. Det beror främst på att det är svårt att upprätthålla skogarnas biologiska mångfald. Skyddsvärd skog avverkas och fragmenteras vilket påverkar många skogslevande arter negativt. För att viktiga skogsmiljöer ska kunna bevaras behövs olika typer av områdesskydd. Skogsmiljöer kan också behöva restaureras eller skötas på ett sätt som utvecklar deras värden. Även de ändra två målen, Ett rikt växt- och djurliv sam Myllrande våtmarker är kopplade till skogsbruket. I Jämtlands län är den generella bedömningen att det är mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Anledningarna är främst det fortsatt intensiva skogsbruket och igenväxande gräsmarker och småbiotoper. Miljömålet Myllrande våtmarker är inte heller uppfyllt. Det största hotet mot skyddsvärda våtmarker bedöms idag vara skogsbruket med inriktning på myrholmar, sumpskogar och våtmarksangränsande skogar samt byggande av skogsbilvägar. Barmarkskörning och vindkraftsutbyggnad är två växande problem för länets myrar.

Kommunen som skogsägare ska bedriva ett skogsbruk med hänsyn till åtgärdsbehov, miljövärden samt långsiktiga mål för skötseln av innehavet, både avseende produktion och miljö. Den skog som kommunen förvaltar förväntas därför skötas på ett sådant sätt att dess värden kan utvecklas. Det är svårt att påverka övriga skogsägare genom översiktsplanering, varför det är svårt att bedöma huruvida miljökvalitetsmålen motverkas eller inte.

Planförslaget förväntas inte medföra någon ökad fragmentering av skogslandskapet till följd av ökad bebyggelse. Om det saknas spridningsvägar mellan naturskogar är det svårt för djur och växter att sprida sig och deras livsvillkor försämras. I fysisk planering ska behovet av gröna passager och ortsnära rekreationsområden tillgodoses vilket minskar risken för barriäreffekter. Planförslaget syftar till att bevara tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden så att den värnas, bibehålls och tillgängliggörs. Det biologiska kulturarvet förvaltas delvis så att viktiga natur- och kulturvärden bevaras. Det finns förutsättningar för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena genom att exempelvis värna om rennäringen. Odlingslandskapets biologiska kulturarv kan däremot skadas om jordbruksmark används till bebyggelse.

Gällande vattenlevande arter och ekosystem finns risk för negativ påverkan. Det krävs att vandringshinder åtgärdas i vattendrag samt att restaureringsåtgärder sätts in i vattendrag för att förbättra vattenkvaliteten, något som saknas i planförslaget. Kommunen är positiv till nya vattenbaserade fiskodlingar vilket riskerar att påverkan de akvatiska ekosystemen negativt.

Våtmarker undantas från bebyggelse men kan komma att användas för dagvattenhantering. Planförslaget bidrar delvis till att våtmarkerna inte påverkas negativt men bedömningar huruvida de är lämpliga att använda för dagvattenhantering måste göras från fall till fall. Dagvattnet kan innehålla miljöskadliga ämnen som kan skada våtmarkernas ekosystem. Vissa av våtmarkerna skyddas genom att de utgör riksintressen av olika slag. Kommunens ställningstagande är att riksintresseområdenas värden och innehåll ska beaktas vid eventuella exploateringar. Kommunen förespråkar skyddstyper som ger markägaren intrångsersättning samt avser att verka för att olika näringars pågående och tillåtna markanvändning inte försvåras. Det leder förhoppningsvis till att fler skyddsområden kan inrättas utan att det medför ekonomiska förluster för den enskilde. Kommunens ställningstagande kan förhoppningsvis bidra till att fler områdesskydd kan inrättas vilket positivt för att bevara områden med höga natur- och kulturmiljövärden.

Planförslaget som helhet ligger i linje med vissa av de åtgärder som krävs för att uppfylla målen, men det krävs andra insatser för full måluppfyllnad.

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlingslandskap innebär att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas och den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärkas. En av de största utmaningarna för att nå målet i Jämtlands län är att bibehålla och öka antalet hektar jordbruksmark.

En förutsättning för ett rikt odlingslandskap där den biologiska mångfalden och kulturvärden bevaras är att marker brukas. För att kunna bruka marken bör ingen splittring eller minskning av jordbruksmarken förekomma. Troligtvis uppstår ingen splittring av jordbruksmarken om planförslaget genomförs. Planförslaget medför däremot risk för att en del jordbruksmark tas i anspråk för exploatering. I lägen med god tillgänglighet, och om det behövs för att tillgodose bostadsbehovet, anser kommunen att byggnation av bostäder eller lokaler med personalintensiv verksamhet kan tillåtas på jordbruksmark. I första hand ska mindre brukningsvärd mark väljas. Det finns också risk att jordbruksmark som inte längre är lämplig att nyttjas som tidigare tas i anspråk för annan markanvändning. Översiktsplanen bedöms till viss del motverka miljökvalitetsmålet.

Målbilden för Storslagen fjällmiljö är att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Målet är inte uppfyllt i Jämtlands län. Klimatförändringar och en hållbar utveckling av rennäringen är en stor utmaning. Så även intressekonflikter kring markanvändningen i fjällområdena samt störningar och skador till följd av exploateringar och ökad turism. Fjällmiljön är i behov av en kraftfullare fysisk planering samt av åtgärder som bryter den nedåtgående trenden för fjällsamebyarnas vinterbetesmarker och som i olika planerings- och tillståndsprocesser beaktar kumulativa effekter av olika former av exploatering och markanvändning. Flera delar av miljökvalitetsmålet, framför allt preciseringen om fjällens miljötillstånd, är beroende av att betet med tamren i fjällen kan fortsätta på minst nuvarande nivå. Det är i sin tur starkt beroende av tillgång till tillräckligt med vinterbete även utanför fjällområdet. Framtida infrastrukturlösningar bör garantera renarnas framkomlighet. Kommunen gör flera ställningstaganden som avser att stärka rennäringens roll i kommunen och säkerställa att rennäringens marker består vilket således bidrar till en positiv trend för miljömålet.

Besöksnäringen är en basnäring i Härjedalens kommun och är avgörande för utvecklingen inom vissa delar av kommunen. Den är till stor del knuten mot fjällen och fjällturismen. En stor utmaning är att hantera exploateringsanspråk och utvecklingspotential på ett sådant sätt att de värden som gör att turister vill besöka kommunen inte skadas. Det är viktigt att värna gemensamt om de naturresurser som finns inom kommunen. Det är positivt att kommunen ska vara en aktiv part för att förebygga ett scenario där besöksnäringen äventyrar de långsiktiga bevarandet av unika miljöer, djur- och växtliv.

Det är viktigt att hitta en balans mellan rennäringens behov av stora sammanhängande betesområden och behovet av anläggningar för friluftsliv, naturturism, vind- och vattenkraft samt mineralbrytning. Ökad turism och vistelse i fjällen riskerar att försvåra renskötseln om de olika intressena inte samverkar. Kommunen vill därför verka för att undvika intrång som lokalisering av bebyggelse, anläggningar och annan form av exploateringar i områden avsatta som riksintresse för rennäringen. Bebyggelse tillåts inte i närhet av fjället eller den närmsta fjällskogszonen, förutom anläggningar som behövs för friluftslivets eller allmänhetens behov samt jakt- och fiskestugor o.dyl. för markägares behov. Länsstyrelsen och samebyarna ska involveras tidigt i frågor kring fysisk planering. Kunskap om nyttjande av marken, de faktiska förutsättningarna på plats med landskapet och eventuella tidigare ingrepp som bakgrund tas i beaktning. Risken för konflikter som kan påverka rennäringen negativt minskar och möjligheten till att lösa konflikter i samförstånd ökar.

Det är svårt att avgöra huruvida planförslaget i stort bidrar till en positiv, negativ eller neutral trend för miljömålet, däremot finns några ställningstaganden som kan ge positiva effekter.

Kommuner ska i sin planering ta hänsyn till de miljökvalitetsnormer för buller, utomhusluft och vattenkvalitet som finns. Till skillnad från de långsiktiga miljökvalitetsmålen tar miljökvalitetsnormerna sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta allt för stor skada. Översiktsplanen bedöms ha beröringspunkter med alla miljökvalitetsnormer. I följande avsnitt beskrivs miljökvalitetsnormerna och den inverkan på dem som förslaget till ny översiktsplan kan innebära.

Luft

Det har inte gjorts några mätningar för att kontrollera luftkvaliteten i Härjedalens kommun, detta eftersom föroreningsnivåerna troligtvis är låga. Troligen ligger halterna under både målsättnings- och gränsvärdena. I Jämtlands län kommer en stor del av luftföroreningarna från vägtrafiken och vedeldning.

Ambitionen i översiktsplanen är att skapa förutsättningar för att minimera uppkomsten av partiklar och andra luftföroreningar. Det görs bland annat genom att planera för ny byggnation genom förtätning i lägen med gångavstånd till kollektivtrafik och service. Därigenom skapas bättre förutsättningar för gång-, cykel-, och kollektivtrafik och på så sätt kan bilanvändandet minska.

Den stora risken för överskridande av miljökvalitetsnormerna för luft är främst i fjällområdena vintertid där det periodvis är mycket biltrafik och det finns risk för inversion. Det går inte att avgöra hur stor risken är eftersom det saknas mätningar. Ökande befolkning och ökande turism i kombination med minskande snötäcke kan leda till ökade partikelhalter från vägbanorna.

Det är avgörande att luftkvalitetsmätningar utförs för att kunna kontrollera och följa upp utvecklingen av luftföroreningar.

Omgivningsbuller

I mindre kommuner ska strävan vara att begränsa buller. Små kommuner omfattas av bullernormen i de områden som störs av buller från större vägar (över 3 miljoner fordon/år), järnvägar (30 000 tåg/år) och civila flygplatser (över 50 000 flygrörelser/år)). Ingen av vägarna eller järnvägarna i Härjedalens kommun är så stora att bullernormen gäller. Det finns en civil flygplats – Härjedalen Sveg Airport. Antalet flygrörelser underskrider 50 000 per år och förväntas inte att överskrida detta i och med planförslagets genomförande. Buller och vibrationer är generellt sett inget stort problem i Härjedalens kommun, men behöver beaktas vid detaljplanering och nybyggnation.

Kommunen tar rimlig hänsyn till eventuella problem genom sina ställningstaganden. Ny bebyggelse ska planeras så att gällande riktvärden för vibrationer inte överskrids och det anges restriktioner för bebyggelse i närhet av störande verksamheter som avloppsreningsverk, deponier, täkter, vägar, järnvägar m.m. Genom att genomföra analyser av framtida bullervärden i förhållande till planerad bebyggelse minskar risken för bullerstörningar. Utbyggnad enligt de fördjupade översiktsplanerna som finns i kommunen kommer att medföra ökad trafik, likaså kommer trafiken på Inlandsbanan och flygtrafiken till och från flygplatsen att öka om planförslaget genomförs. Ökningarna bedöms sammantaget inte bli av den omfattningen att miljökvalitetsnormen för buller kommer att överstigas.

Vatten

EU:s ramdirektiv för vatten ställer krav på att god kemisk och ekologisk status ska uppnås i sjöar, vattendrag och grundvatten. För att nå dit finns miljökvalitetsnormer upprättade. Det är ett juridiskt styrmedel som används för att ange den kvalitet som ett vatten ska ha för att värna ett naturligt växt- och djurliv i våra vatten, samt att säkerställa tillgången till rent vatten för dricksvattenproduktion. Den generella miljökvalitetsnormen för kommunens sjöar och vattendrag är god ekologisk status/potential 2021, undantaget vissa som har samma kvalitetskrav med som ska uppfyllas år 2027, och god kemisk status.

Nuvarande statusklassningar är huvudsakligen grundade på modelleringar eller expertbedömningar. Tillförlitligheten i klassningarna är låg eller medelgod. Generellt är den ekologiska statusen måttlig eller otillfredsställande i kommunen (Figur 2). I västra delarna (fjällområdena vid Funäsdalen/Ramundberget) är den ekologiska statusen generellt hög eller god, undantaget Ljusnan vars ekologiska status är måttlig. Ljusnan, med vissa biflöden, nedströms Lossen har otillfredsställande ekologisk status. Detta på grund av att dess flöde är kraftigt modifierat till fördel för vattenkraft.

Figur 2. Ekologisk status och potential i ytvattenförekomster.

Alla sjöar och vattendrag i Sverige överskrider gränsvärdet för kvicksilver på grund av internationella luftnedfall. Endast delar av Ljusnan har klassats med avseende på kemisk status undantaget kvicksilver. Statusen är god. Grundvattenmagasinen i kommunen har god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus.

Med tanke på osäkerheten i statusklassningarna är det svårt att göra detaljerade bedömningar på möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Ställningstagandena förväntas däremot inte motverka möjligheterna. Bland annat anges att miljökvalitetsnormer för vatten ska beaktas i arbetet med detaljplaner och exploatering samt att tillkommande verksamheter inte ska äventyra vattenkvaliteten. Båda dessa ställningstaganden bidrar positivt till att upprätthålla vattenkvaliteten men det är av stor vikt att det efterlevs för att kunna uppfylla miljökvalitetsnormerna. Nya grustäkter och bergtäkter tillåts inte i direkt anslutning till sjöar och vattendrag för att inte försämra vattenkvaliteten vilket är positivt. Kommunen avser att fortsätta arbetet med kalkning för att motverka konsekvenserna av tidigare utsläpp av försurande ämnen. Utmaningarna med att nå miljökvalitetsnormerna är dock inte enbart kopplat till försurning. För vissa av sjöarna och vattendragen beror statusklassningen på låg status med avseende på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer (Figur 3). För att höja statusen krävs således andra åtgärder, exempelvis restaurering av vattendrag.

Figur 3. Status med avseende på försurning i ytvattenförekomster.

En frisk befolkning med god fysisk och psykosocial hälsa är en förutsättning för ett välmående samhälle och en god samhällsekonomi. Därför är ett gott folkhälsoarbete viktigt för utveckling och välbefinnande både för samhället och individen. Folkhälsoarbetet ska utgå från där alla i samhället är inkluderade oavsett genus, ålder, nationalitet, religion, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning och socioekonomisk situation. Kommunen har en folkhälsoplan som gäller år 2018-2020 där frågor gällande folkhälsa berörs.

Planförslagets påverkan på föroreningsrisker - Det finns två transportleder för farligt gods, väg 84 och E45. Väg 84 följer i stor utsträckning Ljusnan och de sjöar som finns längs den. En eventuell olycka på någon av transportlederna, med spill av miljö- och/eller hälsoskadliga ämnen som följd, kan påverka den både mark och vatten lokalt. Det skulle kunna ge förödande konsekvenser som påverkar både människor och natur. Ställningstagandena gällande exploatering i förorenad mark leder till minskad risk för exponering av föroreningar, vilket är positivt ur hälsosynpunkt. Det är svårt att bedöma huruvida luftkvaliteten kommer förbättras eller försämras. Viss ökad trafik kan förväntas lokalt, men samtidigt förespråkas förtätning vilket gynnar gång- och cykeltrafik som i sin tur skulle kunna minska biltrafiken.

Planförslagets påverkan på tillgång till dricksvatten av god kvalitet - Dricksvatten av god kvalitet och säker dricksvattenförsörjning är en viktig förutsättning för en god hälsa. Ställningstagandena kring dricksvattenfrågor och vattenkvalitet i kommunen kan medföra positiva effekter för framförallt känsliga konsumenter.

Planförslaget påverkan på bullerstörningar - Utbyggnad enligt de fördjupade översiktsplanerna som finns i kommunen kommer att medföra ökad trafik, likaså kommer trafiken på Inlandsbanan och flygtrafiken till och från flygplatsen att öka om planförslaget genomförs. Ny bebyggelse ska planeras så att gällande riktvärden för vibrationer och buller inte överskrids och det anges restriktioner för bebyggelse i närhet av störande verksamheter som avloppsreningsverk, deponier, täkter, vägar, järnvägar m.m. Genom att genomföra analyser av framtida bullervärden i förhållande till planerad bebyggelse minskar risken för bullerstörningar.

Säker strålmiljö - Exponering av UV-strålning ska alltid beaktas vid planering av barns och äldres utemiljöer vilket kan resultera i utemiljöer som är utformade så att det finns till gång till skugga. Därigenom kan exponeringen minska. Exponeringen för magnetfält förväntas också minska. Vid utformning och planering av nya kraftledningar och elektriska anläggningar ska exponeringen för magnetfält begränsas och nya bostäder m.m. ska placeras så att de inte påverkas av befintliga elanläggningar. Ingen ökad exponering för radon kan heller förväntas om planförslaget genomförs.

Planförslagets påverkan på olycksrisker - Ökad nederbörd förändrar markstabiliteten och därmed ökar risken för ras och skred. Planförslaget ställer krav på att geotekniska undersökningar ska genomföras vid framtagande av detaljplaner, vilket minskar risken för framtida olyckor. Olycksrisken som är förknippad med klimatförändringar kan reduceras genom att belysa problemområden i översiktsplanen, vilket görs i planförslaget. Planförslaget innebär att byggnader och anläggningar ska planeras med respektavstånd till vatten, särskilt vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer. Hänsyn ska också tas till översvämningsrisker och dagvattenhantering till följd av ökad nederbörd. Vid exploatering i fjällterräng ska vegetation sparas, dels för att inte försämra markens stabilitet, dels för att minska dagvattenflöden. Planförslaget belyser därmed vikten av att anpassa den fysiska miljön för att minimera framtida negativa konsekvenser till följd av klimatförändringar.

Trafiksäkerheten beaktas genom att kräva att korsning av järnväg för nya exploateringar ska ske planskilt för gång- och cykeltrafik samt motorfordonstrafik. Gång- och cykeltrafiken ska beaktas i planprocesser, särskilt med tanke på tillgänglighet.

Delaktighet, inflytande och kontroll

Delaktighet och inflytande i samhället är en grundläggande förutsättning för social hållbarhet. Medborgardialoger ökar medborgarinflytandet och kommunen avser att utveckla sitt arbete med medborgardialoger i planeringsprocesser i framtiden.

Planförslaget innebär att exploatering i första hand kommer ske i områden i anslutning till orter med samhällsservice. Detta ger bättre förutsättningar för att upprätthålla samhällsservicen vilket är positivt och bidrar till att stärka orterna ytterligare. Det ger ett bättre underlag för kollektivtrafik och innebär troligen relativt korta avstånd mellan bostad och kommersiell och offentlig service. Allt detta kan öka känslan av delaktighet i samhället. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt med välfungerande kollektivtrafik och tillgång till gång- och cykelvägar då det i större utsträckning är barn, äldre, kvinnor och socioekonomiskt utsatta som väljer de transportsätten. Bra kommunikationer med flyg och tåg samt hög standard på vägar, gång- och cykelvägar, skid- och skoterleder ger en högre tillgänglighet och jämställdhet.

Kommunen avser att upprätta riktlinjer kring hur jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv ska beaktas i den fysiska planeringen. Troligtvis leder det till att planeringen i framtiden görs med utgångspunkt att alla medborgare ska känna sig delaktiga i de gemensamma rummen.

Tillgång till arbete och utbildning

Planförslaget förväntas öka möjligheterna till sysselsättning. Kommunen har som avsikt att öka samverkan med näringsliv samt att aktivt söka bidrag för att främja näringslivet. Utveckling av bredbandsstrategin ger bättre möjlighet för distansarbete eller att studera på distans på olika nivåer. Utveckling av kollektivtrafiken underlättar arbetspendling över kommun- och nationsgränser vilket kan leda till högre sysselsättningsgrad. Goda kommunikationer är en viktig del för att behålla eller öka invånarantalet och möjliggöra sysselsättning för fler i en kommun som Härjedalen där avstånden är långa. Förbättrade gång- och cykelvägar samt planskilda korsningar för järnvägen bidrar alla till att underlätta transporter till och från arbete och skola för framför allt barn och kvinnor som i större utsträckning använder de transportsätten.

Förutsättningar för fysisk aktivitet

Förutsättningarna för fysisk aktivitet är goda i hela kommunen och förväntas förbättras ytterligare genom planförslaget. Det finns många natur- och rekreationsområden som uppmuntrar till rörelse. I kommande fysisk planering avser kommunen att tillgodose behovet av gröna passager och ortsnära rekreationsområden samt beakta den bostadsnära naturens tillgång, nåbarhet och kvalitet. Det ligger i linje med de regionala och nationella målen gällande ett rikt och tillgänglig friluftsliv och kan förbättra förutsättningarna för fysisk aktivitet. Vidare vill kommunen undvika åtgärder som kan försämra områden med motions- eller tävlingsspår vilket också är positivt för att främja fysisk aktivitet.

Trafikmiljön i kommunen stödjer generellt inte aktiva transporter. I tätorter är det möjligt att planera samhället så att det finns säkra, gena och tillgängliga gång- och cykelvägar, men mellan tätorterna är det svårt att genomföra med tanke på de långa avstånden. Gång- och cykeltrafiken ska beaktas i kommande planprocesser, vilket är positivt.

Tillväxt och utveckling

Härjedalens kommuns övergripande mål är att nå 11 000 invånare till år 2030. Invånarna ser det som viktigt att utveckla och förbättra kommunikationer, boende och arbetsmöjligheter i kommunen. Natur, rekreation och friluftsliv är en av kommunens mest uppskattade och högst värderade kvaliteter. För att öka inflyttningen och behålla dagens invånare är det viktigt att dessa faktorer utvecklas.

Även om befolkningsutvecklingen de senaste åren har varit negativ är som sagt målbilden att vända trenden. Kommunens ställningstaganden är formulerade för att stärka de värden som gör kommunen attraktiv, utan att i för stor utsträckning begränsa exploatering och bostadsbyggande. Välfungerade transporter och kortare restider är viktigt för att öka attraktiviteten och därigenom invånarantalet. Kommunen vill utveckla kollektivtrafiken och skapa bra förutsättningar för resande med flyg och tåg samt upprätta en bredbandsstrategi. Det gör det dels lättare att transportera sig till och från kommunen, dels lättare att exempelvis arbeta eller studera på distans. Kommunen har en antagen bostadsförsörjningsplan och ska utarbeta en inflyttningsstrategi.

Arbetsmarknad och näringsliv

Kommunen har som avsikt att öka samverkan med näringslivet samt utveckla en bredbandsstrategi för att öka arbetsmöjligheterna. Förbättrade kommunikationer med tåg och flyg underlättar arbetspendling till och från kommunen. Ökad tillgänglighet i kommunen och över kommungränsen skapar ett större utbud på potentiella arbetstillfällen.

Kommunen ser i första hand att ny bebyggelse lokaliseras i närhet till orter med samhällsservice vilket skapar ett bättre underlag för att upprätthålla den kommersiella och offentliga service som redan finns.

Planförslaget innebär delvis förbättrade förutsättningar för några av de areella näringarna i kommunen. Bland annat är kommunen positiv till utveckling av vattenbruk, till nya timmerterminaler och till en satsning på Inlandsbanan som är viktig för transport av varor in och ut ur kommunen. Kommunen är negativ till mineralutvinning i uranhaltig mark och till grus- och bergtäkter som riskerar att påverka turismen, friluftslivet, kulturminnesvården, naturvården eller vattenkvaliteten negativt. Det är negativt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv men övervägs av de miljömässiga fördelarna.

Export av förnybar energi bidrar positivt till den ekonomiska utvecklingen. Kommunen motsätter sig dock utbyggnad av vattenkraften och förespråkar istället att de befintliga anläggningarna effektiviseras.

Planförslaget innebär krav på vissa utredningar inför exploateringar. Det kan åtminstone kortsiktigt bli ett hinder för utvecklingen. Ökade exploateringskostnader kan ge ett motstånd mot att planlägga och exploatera i kommunen men säkerställer å andra sidan att de natur- och kulturvärden som gör kommunen attraktiv värnas. Att undvika exploatering i områden med attraktiv landskapsbild, höga naturvärden eller som på annat sätt skyddas behöver dock inte enbart vara negativt för samhällsekonomin. Tvärtom kan det på sikt stärka den totala ekonomiska utvecklingen.

Investeringsbehov

Planförslaget innebär ett visst investeringsbehov. Kommunen avser att upprätta en bredbandsstrategi, dagvattenstrategi och klimatstrategi, riktlinjer för hur jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv ska beaktas i den fysiska planeringen samt att utreda kollektivtrafiken och behov och utmaningar för att nå en hållbar och långsiktig trafikförsörjningsplanering. Dessa utredningar och strategier kräver resurser. Beroende på vad utredningarna utmynnar i och strategierna innehåller kan ytterligare investeringsbehov framkomma. Exempelvis kräver en utbyggnad av bredbandsnätet stora investeringar. Beroende på vad den kommande bredbandsstrategin innehåller kan det medföra höga kostnader för kommunen, även om det långsiktigt är något som gynnar invånarna och potentiellt kan skapa fler arbetstillfällen.

Kostnader för eventuell inlösen av mark för avfallshantering, dagvattenhantering eller för att säkerställa en god VA-försörjning kan bli aktuellt. Avsättning av ytor för lokal dagvattenhantering är i vissa områden en förutsättning för att exploatering ska kunna komma till stånd. Dock kan det medföra färre säljbara byggrätter och därigenom sämre exploateringsekonomi.

Kommunens övergripande mål – att öka invånarantalet till 11 000 invånare till år 2030 – kommer medföra ett behov av fler skol- och förskoleplatser samt andra investeringskostnader kopplat till kommunal service. Kommunen vill bygga ett nytt LSS-boende och ett särskilt boende för äldre vilket också medför ett visst investeringsbehov. Ökad befolkningsmängd ställer högre krav på kapaciteten i kommunens reningsverk, vattenverk och ledningsnät. Det kommer innebära investeringskostnader för VA-kollektivet, även om fler anslutna ger högre intäkter till VA-kollektivet i ett längre tidsperspektiv.



Råd och riktlinjer för bebyggelse och planläggning

Nedanstående gäller generellt utanför detaljplanelagda områden och ska ligga tillgrund för planläggning och bygglovsprövning.

Den grundläggande förutsättningen i plan och bygglagen för att ta mark i anspråk för bebyggelse är att marken är lämplig för ändamålet. Detta kan prövas genom upprättande av detaljplan, områdesbestämmelser, förhandsbesked eller bygglov. I vissa fall som redovisas i plan och bygglagen 9:e kap krävs alltid att lämpligheten av markens användning prövas i en detaljplaneprocess innan bygglov kan beviljas.

Kommunen har ett omfattande landsbygdsboende där flera byar har en svag utveckling med allt snedare åldersfördelning. Kommunen önskar en bättre utveckling i dessa bygder och ett tillvaratagande av småskalighet och kombinationssysselsättning. Kommunen är därför principiellt positiv, efter lämplighetsprövningar, till etablering av permanentbostäder inom kommunen. Kommunen har en antagen serviceplan som redovisar den kommunala och kommersiella servicen som finns inom kommunen. Denna anses kunna ligga till grund för att göra lämplighetsprövningar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, av tillkommande bebyggelse på landsbygden. Ny bebyggelse eller större kompletteringar ska prövas dels utifrån rådande lagstiftning men även utifrån kommunalekonomiska utgångspunkter, med det menas exempelvis tillgängligheten till befintlig infrastruktur (exempelvis vägar, vatten och avlopp), kommunal avfallshantering, kommunal och kommersiell service samt skolskjuts mm. Inom områden med fördjupade översiktsplaner prövas tillkomsten av ny bebyggelse med hjälp av riktlinjerna i respektive fördjupad översiktsplan.

Ställningstaganden


Vid förhandsbesked, bygglov eller detaljplanering för ny bebyggelse ska stor vikt läggas vid hur vatten och avlopp kan lösas. Om förutsättningar för att anordna en godtagbar lösning för vatten och avlopp inte finns, kan inte bebyggelse komma tillstånd.

För Härjedalens kommun finns en särskild Va- plan som är vägledande i frågor gällande vatten och avlopp.

Ställningstaganden



Härjedalen är en av de kommuner i norden som har störst andel fritidshus. Kommunen erbjuder många vackra platser som är lämpade för fritidshusbebyggelse. Kommunen har generellt en positiv syn på tillkommande fritidshusbebyggelse, men fritidshus bör normalt inte tillåtas inom tätorternas centrala delar eftersom det kan medföra att delar av tätorten består av ”svarta hus” som endast nyttjas liten del av året.

Ställningstaganden


Bebyggelse utanför tätorter skall inte tillåtas växa ihop till långa band längs vägar, sjöar och vattendrag. Detta gäller inte inne i byar där det traditionella bebyggelsemönstret ofta innebär att bebyggelse placerats längs byvägarna.

Ställningstaganden


I plan och bygglagens 8:e kapitel anges bland annat att byggnader ska ha en god form-, färg och materialverkan. Det finns också krav på enskilda byggnaders utformning och placering i förhållande till stads-och landskapsbilden, natur och kulturvärdena på platsen och intresset av god helhetsverkan (plan och bygglagen 2:6). Bestämmelserna gäller vid nybyggnation, tillbyggnad och ombyggnad.

I kommunen finns ett designprogram som senast reviderades 2006. Programmet har fått kritik från bland annat Länsstyrelsen då programmet enbart har sin utgångspunkt i fjäll- och skogsbondens byggnadskultur. Härjedalens byggnadskultur erbjuder betydligt fler berättelser och en större mångfald vilket innebär att programmet ska användas på ett friare och mer associativt sätt.

Restaurang Tusen i Ramundberget, invigd 2009, vars utformning är klart inspirerad av det samiska formspråket är ett sådant exempel. Byggnaden är en intressant utgångspunkt för en diskussion kring hur designprogrammet kan utvecklas och användas.

Ställningstaganden


Fjällområdena är ur ett nationellt och internationellt perspektiv ett värdefullt natur- och kulturlandskap med mycket höga upplevelsevärden. Dessa spelar en viktig roll för både kommunens medborgare och besökare. Fjällområdena med sitt säregna landskap används till stor del för rekreation, socialt umgänge och för att knyta an till vår kultur och historia.

Kalfjället och björkskogszonen närmast kalfjället utgör känsliga områden både avseende landskapsbilden och naturtyp. Lokalisering, anpassning till landskapsbilden, volym och utformning är faktorer som noggrant måste studeras och utredas om eventuell bebyggelse ska kunna komma tillstånd.

För att främja de nationella miljömålet av en storslagen fjällmiljö samt värna om de många riksintressen som täcker fjällområdena är kommunen generellt restriktiv till bebyggelse som kan upplevas som granne med kalfjället, med det menas att ingen ny bebyggelse eller anläggningar nära fjället samt i den närmsta fjällskogzonen, utom för friluftslivets eller allmänhetens behov (raststuga, vindskydd eller dylikt), ska tillåtas. Mindre jakt- och fiskestugor samt båthus för markägares behov, är undantagna.

Inom kalfjällsområdena och den närmsta björkskogszonen gäller inte bygglovsbefrielse för attefallsåtgärder eftersom kommunen anser att områdena är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig synpunkt i enlighet med PBL 9:4d samt 8:13. En precis avgränsning av dessa områden är svår att göra och därför krävs att nämnden gör en bedömning i varje enskilt fall.

Ställningstaganden


Sammanhållen bebyggelse

Definitionen av sammanhållen bebyggelse är att den består av minst två tomter, som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Bebyggelsen ska bestå av minst tre byggnader.

Utanför område med detaljplan är vissa åtgärder undantagna från lov- och anmälningsplikt. Undantagen gäller dock inte inom "sammanhållen bebyggelse där bygglov eller anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". För att avgöra om dessa åtgärder kräver bygglov eller anmälan måste det först avgöras om tomten ligger inom "sammanhållen bebyggelse". Om tomten gör det måste det sedan avgöras om den ligger inom "en sådan sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen". Att tomten ligger inom sammanhållen bebyggelse betyder alltså inte att det per automatik krävs bygglov eller anmälan.

En bebyggelse är "sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen" om båda nedanstående kriterier är uppfyllda:

Med "hus" avses bostadshus men också andra byggnader som inte är komplementbyggnader till bostadshus, till exempel butiker och industribyggnader.

Om de två ovanstående kriterierna är uppfyllda innebär det att all ny-, om- och tillbyggnad kräver bygglov med undantag av jord- och skogsbrukets ekonomibyggnader som är befriade. Till jord- och skogsbrukets ekonomibyggnader räknas byggnader som är direkt kopplade till jord- eller skogsbruket. De jord- eller skogsbruksverksamma personernas bostäder, gäststugor eller personbilsgarage räknas inte som ekonomibyggnader.

Tillbyggnad utanför områden med sådan sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen"
Utanför områden med ”sådan sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen" gäller vissa generella undantag från bygglov- och anmälningsplikten. Om tillbyggnaden innebär att brandskyddet i byggnaden påverkas väsentligt kan anmälan krävas.

Lagen innebär ingen begränsning till att det endast får uppföras en tillbyggnad. Flera mindre tillbyggnader kan dock medföra att tillbyggnaderna tillsammans dominerar över det ursprungliga bostadshuset. Vid bedömningen av om en tillbyggnad är bygglovsbefriad ska därför inte enbart den aktuella tillbyggnaden beaktas. En sammantagen bedömning av om tillbyggnaderna tillsammans dominerar över byggnadens ursprungliga utformning måste göras. Om tillbyggnaderna tillsammans dominerar över bostadshuset innebär det att den aktuella tillbyggnaden inte kan göras utan bygglov.

Härjedalens kommun har tagit beslutat ( § 283 1990-06-14 )om riktlinjer för hur stor en bygglovsbefriad tillbyggnad får vara i förhållande till det befintliga bostadshuset

Riktlinjerna kan vara till hjälp både för handläggare och för byggherrar. Riktlinjen är dock inte juridiskt bindande. En bedömning om tillbyggnaden uppfyller kraven för lovbefrielse måste därför göras i varje enskilt fall.

Trots ovan beskrivna lagar och regler får man till en- eller tvåbostadshus göra en så kallad ”attefallstillbyggnad” på max 15 m² utan bygglov men den kräver en anmälan, startbesked och slutbesked från byggnadsnämnden.

Även om tillbyggnaden inte kräver bygglov eller anmälan kan andra tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg. Om man i tillbyggnaden installerar en eldstad, rökkanal, anordning för ventilation eller anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, kan en anmälan krävas för en sådan åtgärd. Det är alltså inte tillbyggnaden som är anmälningspliktig utan det är åtgärden i tillbyggnaden som kräver en anmälan.

Tillbyggnad utanför områden med ”sådan sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen"
Utanför områden med ”sådan sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen" gäller vissa generella undantag från bygglov- och anmälningsplikten gällande uppförande av komplementbyggnader till en och tvåbostadshus.

Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en komplementbyggnad ska kunna uppföras utan bygglov:

I Härjedalens kommuns beslutade riktlinjer § 283 1990-06-14 finns angivet hur stor en bygglovsbefriad komplementbyggnad får vara.

Riktlinjerna är inte juridiskt bindande och därför krävs att en bedömning göras i varje enskilt fall. Komplementbyggnaden får inte vara så stor att den dominerar över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. Detta innebär att bygglovbefriade komplementbyggnader trots kommunens beslut kan vara av olika stora beroende på hur stort det befintliga bostadshuset är.

Trots ovan beskrivna lagar och regler får man till en- eller tvåbostadshus utanför detaljplan även uppföra attefallshus och friggebod utan bygglov. Om attefallshuset ska användas som komplementbostadshus krävs alltid anmälan. Om attefallshuset ska användas som komplementbyggnad och det ska placeras utanför "sammanhållen bebyggelse där det behövs en anmälan med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen" krävs det ingen anmälan. Om man i tillbyggnaden installerar en eldstad, rökkanal, anordning för ventilation eller anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, kan en anmälan krävas för en sådan åtgärd. Det är alltså inte tillbyggnaden som är anmälningspliktig utan det är åtgärden i tillbyggnaden som kräver en anmälan.

Även om tillbyggnaden inte kräver bygglov eller anmälan kan andra tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens, tillstånd för åtgärder inom vägområde eller för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Ställningstaganden


Dokument och bilagor

Nedan finns de dokument och bilagor som kompletterar översiktsplanen. Klicka på länkarna för att öppna dokumenten.

Översiktsplan Härjedalens kommun - samrådshandling

Miljökonsekvensbeskrivning

Riktlinjer för bostadsförsörjningen 2018-2019

Designprogram

Klimatstrategi

Folkhälsoplan 2018-2020

KMP - antagande handling

Härjedalen - 2016

Planprogram Vemdalen (reviderad efter samråd)

Björnrike

Bruksvallarna

Duvberg

Funäsdalen

Hagströmsvalle

Hamra

Långå

Ramundberget

Tänndalen

Varggransfjället

Vemdalen

Vemdalsskalet

Slutrapport Härjedalen

Riskutredning med avseende på farligt gods Funäsdalen by 2019-01-28

Härjedalen Serviceplan

Bilaga 1 - Tabell Vattenskyddsområden

Bilaga 2 - Karta Verksamhetsområden

Bilaga 3 - Tabell Vattenverk

Bilaga 4 - Tabell Avloppsreningsverk

Bilaga 5 - Tabell Ledningsnätsföreningar

Bilaga 6 - VA-utredningsområden

Bilaga 7 - Karta VA-utredningsområden

VA-Översikt Härjedalens kommun

VA-Policy Härjedalens kommun